Böjning

Jesper: Min drink är varm...
Jag: Har du knullat den?
Jesper: Ja... Jag är drinksexuell...

Who said work was boring?

06:54

Simpe: Det är med andra ord den feminina sidan hos Linus som attraherar kvinnor.
Jag: Så det är alltså så det ligger till?
Linus: (nickar)
Simpe: Problemet är bara att han inte har en maskulin sida att väga upp allt med.
Linus: Det är inte alls något problem!

Why being really lonely sometimes is super awesome

Samtal med Anton klockan 10.18:

Jag: "Det kanske är dags att börja fundera över sin situation när man inte kan betala en enda räkning med pengarna från sitt CSN-lån."
Anton: "Ja, jag lever för fan under existensminimum."
Jag: "Men ändå lyckas du supa dig dräggfull två gånger i veckan?"
Anton: "Mja, det är så det är när man är superhjälte."

Samtal på Akademibokhandeln klockan 14.13:
Anton är i färd med att välja pocketböcker att ge sin far i julklapp.
Jag: "Men vi gör så här; jag ställer mig med ryggen mot bokhyllan och kastar en snus utan att titta. Köp boken som snusen fastnar på."
Gubbe på andra sidan hyllan: "Säg till innan ni börjar!"

Samtal med mig själv igår kväll:

(Utanför bankomaten i Råslätt centrum, ca. 18:00)

"Bara ta ut 200 och ta ett kvitto. Kom igen nu, du är vuxen, sluta förneka att du är fattig."

Detta är så typiskt undertecknad att det inte är sant. Om något är ångestladdat, bara jag skjuter upp det och förnekar allt tills dess att det är direkt ounvikligt eller går över. Det samma gäller till exempel tandläkarbesök. Jag har aldrig gillat tandläkare, dom gnäller alltid över mitt snusande och det är därtill alldeles för dyrt.

På tal om tandläkarbesök så ringde jag nyss och bokade om mitt besök som skulle ske i slutet på veckan. Jag skyllde på att jag var upptagen, men egentligen så är jag för fattig för att åka till Tranemo på tandläkarbesök. Jävla tandläkare, jävla bussar, jävla pengar.

"Kom igen nu, bara välj 'Ja' istället för 'Nej' som du brukar."

Mor och far var och hälsade på och julhandlade i Jönköping idag. Detta betydde gratislunch för mig, vilket alltid är trevligt. Att dessutom Anton, Bagge och Gabriel allihop fick nervöst stå och presentera sig för mina föräldrar var dessutom extra kul.

"Se, det var väl inte så svårt? Ta bara lappen nu och kolla på den. Folk står ju i kö. Dom glor ju!"
"Jaha... Ja... Men, då vet jag."

tl; dr - Mitt liv är en hora, och jag har verkligen inga pengar.

Samtal tidigare ikväll:

Ivana: Robin, kan jag låna ditt passerkort?
Jag: Visst...
Ivana: Vad är koden?
Jag: ...1337...
Anton: Hahahahahahaha

Idrott

I fredags hade vi idrott (just det, lärarkandidater har tydligen en lektion idrott under första terminen). Det handlade mest om att testa koordinationsövningar, marchera och liknande.

Gabriel blev helt till sig, och självfallet så kom den obligatoriska "och så marcherar vi med en armslängd emellan" från idrottslärarinnan, följt av en fullgod Hitlerhälsning. Det blev extra effektfullt när hon marcherade i takt till pampig musik.

Eftersom lektionen var ungefär tre timmar lång hade vi en paus mitt i på 30 minuter, och under den pausen kom A fram till mig och undrade om vi inte ville spela innebandy med dem istället för att fjanta runt med en basketboll. "Visst", svarade jag, och jag, Gabriel, Christoffer och en snubbe till föreslog skrattande om de inte ville spela "killarna mot tjejerna". De svarade att det visst skulle passa fint, och vi satte igång.

Vi förlorade med 5-4.

På kvällen stack vi till Harrys och där spelade dem Men at Work - Land Down Under (som jag skrivit tidigare). Jag nämnde dok inte att vi alla blev lite fulla och att alla (dvs. jag själv, Anton och Antons fadder - Jonas) var nära på att bli uppraggade av en 45+:are.

tl;dr - Öl är så mycket mer än bara en frukostdryck

And another

"Chuck Norris once challenged Arnold Schwarzenegger in a 'who has more testicles' contest. Chuck Norris won by five."

A joke, for the lot of you

An old man and a young man is sitting next to each other on a bus. The young man is listening to his iPod and headbanging like crazy. The old man taps the young man on the shoulder and asks, "Parkinson?"

The young man shakes his head, "No, no - Dickinson."

För vinsten

Anton önskade Men at Work - Land Down Under på Harrys igår, och dom spelade den. Episkt.

Hur man startar krig i tvättstugan:

I varje fall när det ser ut som det gör här (vilket ska vara vanligt tydligen), alltså 4 tvättmaskiner och 2 tumlare.

Ponera att båda tumlarna är upptagna. Stanna tumlare ett och ta ut innehållet, och lägg det ovanpå maskinen. Stanna tumlare två och lägg innehållet i tumlare ett. Lägg in din egen tvätt i tumlare två. Starta tumlare två, vänta några minuter och starta tumlare ett.

När ägren till tvätten i tumlare ett kommer tillbaka kommer han därmed tro att det är ägaren till tvätten i tumlare två som har slängt ur hans halvblöta tvätt, och bli sur på honom istället på dig. Du har självfallet redan hämtat dina grejor, och är långt därifrån när de börjar bråka.

WTF-moment of the week

Jag var på väg till Willys alldeles nyss för att köpa mjölk. Utanför kåk 92 satt ett gäng utbytesstudenter (visade det sig) som ropade något åt mig när jag gick förbi. Jag stannade upp och tog ut iPod-lurarna ur öronen, och följande konversation tog vid. Det ska sägas att jag i varje fall inte minns att jag har träffat personerna i fråga innan.

Tjej 1: We missed you!
Jag: Come again?
Tjej 2: Yeah, you know... We met you... There, you know?
Jag: Are you sure you're not mistaken?
Tjej 1: Definately! How are you? (ställer sig upp och går ett par steg mot mig)
Jag: Well... Great.
Tjej 1: Good, why don't you sit with us for a while?
Jag: Well actually, I'm in a bit of a hurry.
Tjej 1: To where?
Jag: The store.
Tjej 1: What store?
Tjej 2: Willys of course.
Tjej 1: Right. (vänder sig mot mig igen) Well, take care.
Jag: Right, you too. (vänder mig för att gå)
Tjej 3: I like the blondies!
Jag: ...

Än en gång, jag har ingen aning om vilka det var.

Så jävla seriöst

Samtal med Anton kl. 08:25 i morse:
Jag: "När går bussen?"
Han: "Vi ska inte åka buss..."
Jag: "Va? Ska vi gå? Varför...?"
Han: "För att jag ska bli med i matchen."
Jag: "Aha..."
Han: "Min mage är verkligen inte med i matchen..."
Jag: "Mys."

Eftersom det var onsdag igår (eller förrgår, i skrivandets stund) så var det därmed torsdag idag (igår) och då även bakfylledagen nummer ett. Av någon anledning får jag alltid i mig mycket mer på kåren än på vilken annan krog, pub, club eller bar som helst. Kan det vara för att ölen kostar ungefär hälften så mycket på kåren? Kanske.

Så, efter att ha gått från Östra Centrum till Junedalsskolan, bakfulla som aldrig förr mötte vi upp med Lejla, som inte var ute igår (förrgår), och som därmed inte var bakfull. Vi gick in på skolan för att "observera" och därefter göra intervjuer. Vi hade dock ingen utrustning för ljuduptagning med oss och heller inga ordentliga frågor, så vi ska vänta med det tills på måndag.

Vi skiljdes åt vid Lasarettsparken, och jag och Lejla gick mot busshållplatsen. 1:an åt andra hållet kom först och Lejla frågade snabbt om jag inte kunde följa med "till stan" med försvaret att hon bara skulle lägga undan en klänning åt en kompis. Jag ryckte på axlarna och gick med på förslaget.

Tydligen så betyder "lägga undan en klänning" inte att man ska lägga undan en klänning, utan snarare att man ska ränna runt lite överallt och köpa bl.a. hårfärg, lösögonfransar osv. Jag kunde dock sticka till Machuset och köpa iPodstrumpor till min iPod, så jag är lika glad för det.

Det kändes bara oerhört seriöst av mig att för det första följa med en kompis "till stan" och även göra egna inköp (som dessutom behövdes), på bakfyllan. Olikt undertecknad.

tl;dr - Mitt liv är en hora, och jag har inga pengar.

The early days

Alla som klagar på brist av originellt material på Internet borde kolla på den här videon.

There was no golden age of YouTube when the Vlogger was king.

Morgondanges schema

08:00 - 10:00 - Föreläsning
10:30 - 12:00 - Föreläsning
13:00 - 16:30 - Föreläsning
16:30 - 17:30 - Möte med min handledare
17:30 - "tills vi blir färdiga" - Gruppstudier

God I love the university

Får det lov att vara lite win till frukost?

Jag skojar inte. Bäst ever. Jag är aldrig ironisk.

Rule #4 in life:

If she shows any kind of interest towards you, it's all because your EQ is messed up by the eleventh beer for the night.

Emo?

Med anledning av min gode vän Richards senaste kommentar måste jag klargöra följande: jag är inte emo. Jag hatar hela emokulturen med passion.

Faktum är att ens antyda att jag skulle vara emo är befängt. Skärpning, Richard!

I vilket fall som helst var jag på höststämma idag - i 4½ timme. Jag blev omvald, så skicka gärna blommor osv.

Rule #3 in life:

She is way too good for you, and that guy who you really hate is probably her next boyfriend.

Some food for thought

Is God willing to prevet evil, but not able?
Then he is not omnipotent
Is he able, but not willing?
Then he is malevolent
Is he both able and willing?
Then whence cometh evil?
Is he neither able nor willing?
Then why call him God?

- Epicurus

(och nej, jag orkar inte översätta den)

Rule #2 in life:

Whatever the outcome is, make sure to ask yourself "was it worth it?"

Rule #1 in life:

Ask not "why?" - ask rather, "why not?"

So I heard...

...that fat girls gives the best blowjobs because they are hungry.

Tentan är inlämnad - den är helt värdelös, men jag kan nog mygla till mig godkänt iom att det är den första tentan osv.

Sigh....

Hela världen är befolkad av människor vars enda syfte verkar vara att gå framför mig, väldigt, väldigt långsamt.

Helst flera st. åt gången, så att de bildar en klunga av långsamma människor som sniglar sig fram genom en korridor eller liknande.

Dagens tanke: "Sex is kind of like shuffeling a Magic deck with brand new sleeves. It's a bit tricky at first, but damn - it feels awesome."

Konversation med SimPe över MSN, 20:51

| Mortarion the Corrupter | säger:
feel
| Mortarion the Corrupter | säger:
feeel
| Mortarion the Corrupter | säger:
feeeeel
Rob säger:
:S
| Mortarion the Corrupter | säger:
det är "thanks for the memories thanks for the memories"
Rob säger:
Dude
Rob säger:
gå och lyssna på låten
Rob säger:
första refrängen
Rob säger:
FEEEL DET VAR FEEEL FÖRSÖK IGEN!
| Mortarion the Corrupter | säger:
just de ja, hade jag glömt
Rob säger:
lmfao
Rob säger:
ägd
Rob säger:
ägd
Rob säger:
ägd
Rob säger:
ägd
Rob säger:
ägd
Rob säger:
lol lol lol
Rob säger:
:P
Rob säger:
jk
Rob säger:
Jag har tentaångest
| Mortarion the Corrupter | säger:
so's your face
Rob säger:
döm mig inte
Rob säger:
FUCK YOU!
| Mortarion the Corrupter | säger:
hahahah
Rob säger:
hahaha
| Mortarion the Corrupter | säger:
vad?
| Mortarion the Corrupter | säger:
det var ju du som blev ägd
Rob säger:
Nej
Rob säger:
du blev så ägd att du var tvungen att spela "so's your face"-kortet
| Mortarion the Corrupter | säger:
jag sa "so's your face", då blir du ägd
| Mortarion the Corrupter | säger:
det drar man alltid fram
Rob säger:
men det är laaaame
| Mortarion the Corrupter | säger:
för det funkar mot allt
Rob säger:
nej
Rob säger:
Det är fail
| Mortarion the Corrupter | säger:
so's your face
Rob säger:
BLAST!
| Mortarion the Corrupter | säger:
haha
Rob säger:
vafan
| Mortarion the Corrupter | säger:
det äger
Rob säger:
jag garvade så mycket att jag höll på att tappa laptopen i golvet
| Mortarion the Corrupter | säger:
haha
| Mortarion the Corrupter | säger:
grymt

Paus, kanske?

Jag lyckades just - under författandet av den tredje revisionen av inledningen på min hemtenta - likna lärandet vid en pannkaka. Dags att ta en kaffepaus?

Why being really lonely sometimes is super awesome

Om du inte fattade titeln bör du se säsong 6 av Scrubs en gång till.

Jag köpte just tre apelsiner och en skalkniv. Vuxenpoäng y/n?

Min dag

Eftersom det nu - empiriskt - har bekräftats att jag bloggar alldeles för lite, och för att jag just har vaknat, hade jag tänkt berätta lite om gårdagen. Tanken är väl att alla läsare ska se det som lite tragikomiskt.

Jag kom till skolan kl 09.00, för att arbeta med grupptentan, eftersom redovisningen av denna skulle ske 13.00 och då den skulle enligt anvisningarna vara 35 minuter lång (våran var 12 minuter) hade vi en del arbete framför oss.

Ingen annan hade tagit det seriöst när jag föreslog 09.00 som samlingstid, utan alla andra kom 10.00 istället. Tack för det, jag fick istället sitta och blogga, lyssna på musik och ha ångest över hemtentan.

Det blev dock en hel del gjort, fram tills klockan var ungefär 11.20, då Lejla tyckte att det vore en god idé att redigera de bilder som vi tagit på varandra, som skulle vara med som någon sorts avslutning på PowerPointpresentationen. Linn hade dock missat att ta med sig dockningsdelen till sin kamera, och hade därför bara USB-sladden, vilket inte var till någon hjälp. Lejla övertygade mig då om att det vore en god idé att åka hem till hennes lägenhet och hämta hennes kamera.

Sagt och gjort, jag hämtade även min gamla iPod, som jag sedan sålde till Josef. Ungefär 12.00 var jag och Lejla tillbaka på skolan, och jag frågar lite skämtande: "du fick väl med dig sladden nu?"

Det fick hon inte. 45 minuter helt bortkastade. Vi övade dock en gång till på alla draman och redovisningen som nu var nästan 20 minuter lång, innan vi kastade i oss lite mat och sen stack till klassrummet.

Redovisningen gick åt helvete, allt kändes krystat och tråkigt, och de delar som verkligen skulle vara tragiska och tankeställande blev istället ironiska och folk skrattade således på helt fel ställen. När vi sedan talade med vår handledare om redovisningen började hon babbla om hur den var perfekt, hur fantastiska vi i våran grupp är samt att vi aldrig upphör att förvåna henne. Alla trodde att hon skämtade, men hon var uppenbarligen allvarlig. Betyg: Godkänt med beröm.

(f.ö. kunde man bara bli godkänd/underkänd på den här examinationsuppgiften)

Så, efter att jag och Anton hade varit helt uppenbart nervösa inför hela våran grupp samt den andra gruppen som har samma handledare fick vi utstå lite hån från en annan student på skolan. Jag låter hennes namn förbli onämnt för idag. Men betänk dock: What goes around comes around.

Vi tog en snabb fika innan klockan blev 16.45 och jag gjorde mig redo för eftermiddagens SPJ-mingel. Det var i princip SPJ, Pedsex Park och fyra personer till där, men kaffet tog ändå slut - vilket väl är en vinst i sig. Trevligt var det i varje fall.

Runt kl. 18.00 avslutades minglet, och vi började veckans SPJ-möte. Det var slut 20.20, och jag sprang till bussen lyssnandes på R.E.M. - Bad Day. 20.45 hoppade jag av bussen i Råslätt och jag hann precis handla mjölk, ost och juice innan Willys stängde.

Exakt 20:57 var jag hemma, och jag somnade mer eller mindre direkt, utan att ha skrivit ett enda ord på tentan för idag. Jag tänkte att det var lika bra att skriva på den i morgon bitti som att göra det med huvudet helt fullt av måsten och dessutom hög på koffein.

Dagens gäst blev en alkoholist som stod efter mig i kön på Willys. Han mer eller mindre kastade sina varor på bandet, som han hade burit fram i famnen av någon anledning, kände i fickan innan han utbrast: "Men... jag har ju inga pengar! Jag har ju inga pengar!" Folk tittade lite konstigt på honom, innan han helt lugnt muttrade för sig själv, "Jag får väl se om jag kan lägga tillbaka det här då...", plockade upp alla sina varor i famnen igen och försvann bort för att återlämna dessa.

Tl;dr - mitt liv är en hora, och jag har inga pengar.

Folk säger...

...att jag bloggar för lite numera. Är det sant?

Över en månad...

...sen senaste inlägget - alltså nytt rekord.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om min VFU-plats, men jag är osäker på hur det fungerar med sekretessen, så jag låter bli.

Hur som helst så såg jag nyss ett ess i centrala Råslätt som gick baklänges med vänsterhanden i byxorna, mumlandes någonting. Jag höjde volymen på iPod:en och kollade bort.

Jag blir så jävla förbannad!

En länk till er.

Läs, låt det sjunka in och begrunda det för ett ögonblick. Jag hade - om jag varit del av skolsystemet just nu - känt mig direkt förolämpad av vad Vicky Olesen skriver i sin kolumn. Varför? Jo:

För det första existerar en hel rad med hinder för en lärare som försöker vara en "bra" lärare: resursbrister är det mest uppenbara, men också en ganska tydlig rollkonflikt mellan de olika lärarrollerna man måste ha mot t.ex. staten, skolledningen, kollegorna, föräldrarna respektive eleverna. Vidare finns en läroplan, med en hel bunt med mål som ska vara uppfyllda mot kursslutet - något som dock få lärare tar speciellt allvarligt.

Så, låt säga att vi har en helt optimal skola. Låt säga att vi alla fick gå i en skola där vi blir subjektivt bedömda i allt vi gör, där vi får uttrycka vår kreativitet (det motsatta sker just nu), där vi får utveckla vårt kritiska tänkande snarare än förmågan att minnas fakta ur böcker och där vi alla får läsa i princip vad som helst.

Så - hundratusentals elever har gått ur gymnasiet, samtliga har ett subjektivt betyg - en bedömning av personens utveckling snarare än prestationen på gymnasiet. Allt är frid och fröjd, ända till den femtonde april, och alla ska söka in till olika högskolor. För i det fria landet vi kallar Sverige ska alla få studera var de vill. Om vi nu inte har hundratusentals anställda på högskoleverket som sitter och läser genom alla betyg så måste man självfallet standardisera systemet. Vi måste kunna jämföra två elevers prestationer på ett objektivt sätt - med andra ord ha ett fungerande betygssystem. Det inskränker på den personliga friheten förvisso, men något annat alternativ finns inte.

För att vi ska få rättvisa betyg (för helt rättvist måste det vara!) måste vi också ha likvärdiga kurser, och därmed kursplaner, mål, riktlinjer och så vidare.

Sådär, /rant

Saxat ur ett mail idag:

"Finally, your tactica articles are awesome. I refer all new Marine players that I encounter to them. Keep 'em coming!"

Ser ni det?! DYRKA MIG! DET ÄR INTE MER ÄN RÄTT!

*host*

Provar igen...

Blogger åt upp mitt inlägg.

Hursom, frågan var: Varför får jag 0 kommentarer om jag skriver om något trivialt eller banalt, men 3-4 kommentarer om jag skriver om fylla och förnedring?

Hursom så kommer Mimmi förmodligen att avlida i vraket till lådbil som vi slängde ihop i söndags. Må hon finna frid i himmelen.

tl;dr: Mitt liv är en hora, och jag har inga pengar

Fine...

Med anledning av det förra inlägget bad Jesper om bilder. Håll till godo:

Längst till vänster visar Linus upp sig iklädd endast ett par jättekorta, jättetighta skorts (eller liknande), samt ett par glittriga skor.

I mitten står Erika iklädd svart linne, svarta skorts och högklackade skor.

Till höger finns jag själv, i rosa klänning, förkläde (även om det syns dåligt), solglasögon, flagga, paraplydrink och strumpor.














Hett.

tl;dr: Mitt liv är en hora, och jag har inga pengar.

Rosa klänningar, bankomatkvitton och mer otur

Igår var det nattuppdrag på HLK och mitt lag - VIP satsade såklart stenhårt på att vinna. Några exempel på våra uppgifter:

* Visa upp ett bankomatkvitto utskrivet kl. 23:53 (något jag ordnat efter att ha skrämt två andra studenter så till den milda grad att dom skyndade sig att bli klara så att jag också kunde skriva ut ett kvitto).

* Framställa ett konstverk innehållandes bland annat: snusdosa, tre puckar, cykelhjul, person över 65 år, 2dl ärtsoppa, en snöboll osv. Detta lyckades vi också med efter mycket om och men (med lite fusk, som exempelvis tre vaniljpuckar - alltså glassen, en kamera med ett kort på någons farfar och en snöboll gjord av frysfrost).

Och så vidare, och så vidare, och så vidare. Övriga höjdpunkter var gladpackdansen - då Linus och Erika virade in sig i plastfolie och dansade bugg inför alla faddrar, samt även modevisningen då samtliga hade på sig mer eller mindre pinsamma utstyrslar - jag själv bar en rosa klänning som var ganska så jättemycket för liten, ett vitt förkläde med texten "VIP", solglasögon, strumpor, paraplydrink och en flagga.

Så... efter att ha skämtflörtat med en av domarna och sen gått av scenen kom någon fram och stack en lapp i handen på mig. På lappen stod följande (citat):
"VI HAR SETT DIG!
VI VILL HA DIG!
Håll utkik efter våra affischer för att få veta mer..."

Alltihop toppat med en snygg Pedsex Park-logga, och jag har alltså i samband med transuppvisningen blivit inbjuden till "innegänget" på HLK. Något som så uppenbart inte är min stil - eftersom jag aldrig tillhört och förmodligen aldrig kommer att tillhöra något som kan liknas vid ett "innegäng".

Hursom, när jag senare på kvällen skulle hem och gick till busshållplatsen märkte jag till min förvåning att det inte gick några bussar. De tre sista turerna går därför endast på helgfria fredagar. "Kan jag ringa en fadder?" Nej, det kunde jag inte, för jag har precis bytt mobil, och jag hade glömt telefonlistan hemma. Det fick bli taxi då. Jag tog en lapp från taxichauffören som körde hem mig i tisdags, men jag hade såklart glömt även den hemma. Så jag ringde 118 100 och därefter Taxi Jönköping som hämtade mig och körde hem mig till Råslätt för blott 165 kr.

Det var så värt det.

I vilket fall som helst så kom jag hem, och började packa upp mina saker. Jag upptäckte då att jag tappat Pedsexlappen, men ryckte på axlarna lite - det var ju ändå inte min stil. Men det tog inte fem minuter innan jag var påväg ner i hissen igen, utanför dörren - för jag hade lappen i samma ficka som mina nycklar - och nog låg den där. Med ett leende som stavade "triumf" över hela mitt ansikte plockade jag upp den lilla lappen och stoppade ner den i fickan. Jag har aldrig känt mig så smutsig i hela mitt liv.

Väl hemma igen så våldtäktsduschade jag ett par timmar innan jag gick och lade mig.

Thanks for ruining my credability, bastards...

tl;dr: Mitt liv är en hora, och jag har inga pengar.

Var är mina skor?

Ok, väldingt lång post den här gången. Jag tänker berätta om hela gårdagen, och det hände massvis med intressanta saker. För det första vill jag påpeka att jag inte har någora fördomar mot personer med viktproblem eller liknande, jag finner dom bara mindre attraktiva än dem utan. Döm mig om ni vill, men alla feta personer vill egentligen vara smala. Dom som säger annat ljuger - och mest för sig själva (precis som "jag vill inte ha en Audi TT, jag hade kört för fort i den")

Hursom, jag vaknade i god tid och åkte till skolan tidigt för att hitta rätt och absolut inte komma för sent första dagen. Jag hittade rätt direkt, och fick vänta i en halvtimme på registrering. Efter det hittade jag Basse, och han skulle tydligen läsa samma linje som mig. Vi hängde i ytterligare 45 min. innan uppropet och informationen började.

Hursom, jag och Basse hamnade i olika nollningsgrupper, och vi skiljdes därför åt ganska snart. Min grupp presenterade sig för varandra, jag pratade jättekallprat med en kille som heter Viktor, och nickade mest - men dock fejkskrattade jag åt hans skämt. Sympatiskt. Han pratade hela tiden om sina "raids". Newsflash: det första du börjar prata om när du träffar nya människor är inte dina nördiga fritidsfördriv. Om det hade varit så hade jag haft hur mycket som helst att säga, men nu var det inte så. Jag var mest tyst, i typ åtta timmar.

Under den tiden hände något som förvånade mig lite. Vi var på stadsvandring och besökte ett av gymen (det andra i ordningen). Därinne fick vi gratis vattenflaskor, informationsblad och dessutom fick vi äta av chockladbitarna som stod på disken. Varför i den heliga ljungfruns namn skulle ett gym bjuda på godis så fort de har gäster?! Nåväl, jag tog en Caffe Latte-chokladbit och gick upp för trappan efter faddrarna för att kolla på gymet. Vi tittade runt en stund och gick tillbaka ner. När jag steg ner i receptionen igen så märkte jag till min förvåning att en tjej - som var minst 30 cm kortare än mig men vägde säkert 40 kg mer - fortfarande stod och åt mintchocklad!

Hursom, efter att stadsvandringen var över, efter att folk hade badat i den kallaste delen av Vättern och efter att vi hade allihop nästan svultit ihjäl åkte jag hem igen, åt och stack sedan tillbaka till skolan. Vi gick hem till en av faddrarna och förfestade lite - och sen stack vi ner till Akademien (alltså kårpuben).

Där pratar jag lite med ett par utbytesstudenter - en från rumänien och en från schweiz, innan jag fick mitt livs andra minneslucka. Jag kanske drack för fort eller något, men så packad har jag inte varit på flera år. Jag vaknade till igen inte mindre än fyra timmar senare, gåendes uppe i Hovslätt (tror jag det var), vilket ligger 7-8 kilometer från Råslätt. Jag hade inga skor på mig, så jag har blåsor över hela fötterna nu, ingen jacka - och därmed inget busskort, ingen plånbok - och därmed inga pengar, ingen mobil och inget snus. Det enda som jag hade kvar var mina nycklar, något som jag senare tackade Gud för.

Jag flummade runt en stund och pratade med en butiksägare som absolut inte kunde köra hem mig, eftersom han väntade på en glasmästare. Jag skrattade högt åt att hans butik hade haft inbrott och gick därifrån. Jag lyckades få stopp på en taxi tillslut och förklarade mitt problem. Jag fryser, jag är trött, jag har inga pengar, jag vet inte vart jag är och jag vill bara åka hem och lägga mig. Han körde mig till Råslätt och jag däckade direkt.

I morse vaknade jag av att min hyresvärd knackade på min rumsdörr och sa att min farsa var i hennes telefon, och att han var sur/orolig som fan. Jag förklarade läget, och sa att mina fötter var helt våldtagna av att springa runt ett par timmar på asfalt, men att jag i övrigt var oskadd. Inga sträckta ringmuskler här inte! Han åkte från Limmared till Jönköping i min gamla bil, och fick tag på killen som hittat mina prylar ute i skogen. Sen gick vi och åt lunch, och farsan ojade sig över hur morsan skulle reagera. Hon ringde mig för ett par timmar sen och verkade helt ställd. Jag har aldrig hört henne tala på det viset, som om hon inte kunde välja mellan om hon skulle vara arg, förstående, medlidande eller mordisk.

Hursom så stannade jag hemma idag. Jag hade inget annat val än att skippa dagens aktiviteter, eftersom jag inte hade några pengar eller något busskort förän vid tvåtiden. Jag ringde dock en av mina faddrar, och hon sa att hon kände sig jätteskyldig till det som hade hänt. Tydligen så hade dom letat efter mig igår kväll. Ingen har dock ringt min mobil.

Min mobil, förresten, är en annan del av historien. Den har varit helt genomsur, men funkar fortfarande sporadiskt. Jävla skit, jag som trodde att jag kunde skaffa mig en ny med gott samvete.

tl;dr: Mitt liv är en hora, och jag har inga pengar.

Swedbank ftw

Noterade nyss en fantastisk rolig funktion i Swedbanks säkerhetsdosor. Jag höll på att godkänna transaktionen till IF Metalls arbetslöshetskassa och råkade istället för att trycka in pinkoden (vilket man ju måste göra två gånger per transaktion) börja skriva in sifferkoden.

Istället för något normalt meddelande som "Fel pinkod, 2 försök kvar" så stod det helt enkelt "FEL!" i dosans LCD-display, varvid den stängde av sig själv. Det ligger i samma linje som Friday the 13th-spelet gjorde i slutet på 80-talet. I Super Mario Bros. "dog" man inte, utan Mario flög helt enkelt av skärmen och man fick börja om från början av banan. I Friday the 13th dock så visas följande skärm om man blir av med alla liv:

"You and your friends are dead.

Game over"

Lite hårt för Nintendogenerationen kan man tycka?

In other news, jag flyttar i morgon. Hela mitt rum ekar av tomhet.

Det är över nuuuu

Sista dagen på jobbet, vilket innebar firande såklart. Jag har aldrig riktigt förstått det här med att fira folk som slutar sina jobb. Är det som tack? I så fall hade en bonus varit bättre - man arbetar trots allt för pengarnas skull, och inte mycket mer.

För meningen "jag älskar mitt jobb" har ungefär samma sanningshalt som:
"St.Anger är verkligen en jättebra skiva."
"Jag runkar aldrig." - Sagt av vem som helst, var som helst, när som helst. Även kvinnor.
"Det krävs lika mycket tro för att vara anhängare av vetenskapen som det gör för att vara anhängare av religionen"

Hursom, under den extrainsatta kafferasten idag fick jag dels en flaska inslagen i brunt papper med ett stålbuntband runt (samma sort som vi buntar mässingen med), samt en kaktus. Jag öppnade pappret, och fann en flaska Brämmhults Apelsinjuice. Dom försöker tydligen poängtera något. Så fort jag ens tittade på flaskan kläckte folk ur sig klyschiga kommentarer såsom "passa dig nu, du ska ju köra hem!" och liknande. Jag sympatiskrattade.

Jag fick även en kaktus, och här var M lite rolig: "Vi tänkte att en vanlig blomma bara dör, så vi skaffade den här istället. Det räcker om du välter i en halv öl i månaden ungefär så klarar den sig." Då skrattade jag på allvar.

Efter jobbet åkte jag till uthyrningskontoret, och där vankades det tårta och kaffe igen. Mycket trevlig stämmning. Jag återlämnade mina radiolurar och mina skor, men fick behålla mina kläder - konstigt nog.

Under fikastuden - där jag även fick träffa Js syster (som var helt kriminellt snygg) - noterade jag att jag även denna gång inte kunde nämna vad jag tänkt studera till utan att allehanda slumpmässiga personer blir fruktansvärt nostalgiska och börjar prata om sina högstadielärare. Jag försökte döda konversationen ett par gånger, men misslyckades.

Jag och J enades om att jag sökte helgjobb så skulle jag höra av mig - vilket också är ganska troligt. Sen åkte jag hem.

Det är helt obeskrivligt skönt att det är slut på slitet.

Jobbångest?

Jobbångest är "den nya folksjukdomen", alltså det som får Aftonbladet att sälja fler ex. än Expressen ungefär en gång i månaden. Jobbångest får man tydligen efter semestern. I "enkäterna" a la Vi 5 är det uppenbarligen ingen som lider av det för alla har antingen haft en astråkig semester som regnat bort eller så vet dom att deras chef läser Aftonbladet och därmed svarar dom jättetråkiga saker såsom "nej, jag gillar mitt jobb - jag är glad att vara tillbaka."

Yeah right.

Så med andra ord så har folk haft helt patetiska semestrar i år, för vad krävs för att man ska gå och längta tillbaka efter jobbet? Min semester har i princip gått ut på att hänga med samma människor som vanligt, spela samma spel som vanligt, dricka samma öl som vanligt och gnälla över precis samma saker som vanligt. Jag längtade fan inte tillbaka till jobbet.

Men nu är det bara tre dagar kvar innan jag slutar. Tre dagar, och en kommer gå åt till att lära upp den stackars jävel som ska efterträda mig som kukkaparförare. Sen är det en veckas glassighet, sen flyttar jag och sen börjar äntligen skolan. Jag fixar att läsa - det är jag helt säker på. Jag fixar att leva under fattigdomsgränsen - det är jag nästan säker på. Jag fixar att ta farväl av mitt gamla jobb - det är jag totalt, fruktansvärt säker på.

Idag var det hur mycket som helst att göra - och hela eftermiddagen försvann i ett moln av hårt arbete, svordomar och stress.

M: "Nu kom det en orderfitta till... Nej, nu går jag och tar livet av mig... Jag tar truckjäveln och kör av närmaste stup!"
Jag (något frånvarande): "Again, bryr mig inte - jag slutar på fredag."

Egentligen borde jag skriva min artikel för nästa vecka egentligen, men jag har glömt böckerna hemma och jag har ingen inspiration.

Och om 12 timmar ska jag sätta mig i bilen och åka till jobbet.

Twice, god damn it

Ett inlägg till, för jag har varit så jävla lat på sistone. Hur som så hittade jag den här skiten på YouTube på offtopic-bordet på ett irrelevant forum. Det är en kreationist - alltås en person som av en eller annan anledning väljer att tro på Bibelns skapelseteori - som argumenterar för att jorden är blott 6000 år gammal.

Oh really?

Mitt favoritargument är när han tar upp Abrahams släktled som bevis för detta. Han har med andra ord räknat ut (genom åldern på personerna i fråga) att det gick 4000 år mellan Adam och Jesus. Alltså Abraham - Isac - Jacob osv osv osv. hela vägen fram till Jesus blir alltså 4000 år, och därmed 6000 år idag.

Så, för att det argumentet ska hålla måste man redan tro på Adam och Eva som föräldrarna till alla människor.

Tack USA, för kreationisterna. Dom är så jävla roliga.

Mindre ångest, tack så mycket

Jag har äntligen löst mina problem med lägenhet i Jkpg. Äntligen har någon erbjudit mig att hyra en lägenhet som kostar mindre än 4000 i månaden. Hälften så mycket faktiskt, vilket också är rimligt, då det egentligen gäller ett rum i en fyra som jag delar med tre andra studenter.

Så, vilka blir nu mina rumskamrater? (slå en T6:)

0: Tre bisexuella, jättesnygga tjejer som är öppensinnade och delar exakt 79% av mina intressen.
1: Två tjejer av typen Butch, och en snubbe som är emo (jag hatar alla som är emo).
2: Tre fotbolls/hockeykukar som försöker mobba mig och ser ner på min bristande fysik.
3: Tre proggmusiker.
4: En fotbollskuk, en snygg bisexuell tjej och en asful tjej. Han blir ihop med den snygga tjejen, och de två försöker para ihop mig och den asfula tjejen i fråga.
5: Tre andra nördar (ny DoD-grupp).
6: Två brats och en hårdrockare.

Jag ser fram emot den här flytten som fan.

El rippo

Jag kopierar än en gång min bloggidols tidigare bravader (Alex Schulman för den som ev. har missat) - och jag tänker därför publicera resultatet av mitt IQ-test som jag gjorde alldeles nyss på Illustrerad Vetenskaps hemsida.



















Ni ser, 126 i IQ (en hel poäng bättre än Schulman själv) - och därmed bland de 5% smartaste bland befolkningen, allt enligt den dynga som IllVet spyr ur sig om mitt test i den texten som följer resultatet. Dom har med andra ord - på ungefär 10 minuter och med hjälp av ca. 50 enkla uppgifter lyckats bestämma min IQ. Låter rimligt, eller hur?

Men om man läser kommentarerna på Schulmans blogg i det inlägget där han publicerade sitt resultat så verkar det som om alla har någonstans mellan 120-155. Mindre rimligt, eller hur?

Så, kära läsare - om ni nu finns kvar efter min dåliga aktivitet - ljuger ni bara eller är ni så jävla smarta? Är svenska folket smartare än 95% av svenska folket?

Jag har en ny fiende

Min nya ärkefiende i livet är en random bloggare som i allmänhet lämnar kommentarer och länkar till sin blogg i Alex Schulmans "Att vara Alex Schulman" på Aftonbladets bloggsida. Jag tänker inte nämna hans namn, så jag kallar honom J (han heter inte något på J, en kaka till den som listar ut varför jag valde den bokstaven).

På Alex Schulmans blogg så sprider han sin dynga genom att i allmänhet kalla folk för kassa, dumma i huvudet och märker ord på Schulmans blogginlägg - något som jag själv inte ens gör - trots min sjukliga stavningsfascism.

Jag bet tillbaka för ett tag sen och kallade honom tråkig, han kallade mig kass och länkade till sin blogg, jag kallade honom pretentiös osv. osv. osv.

J är en böld i Internets anus som måste bort fort som ögat, för den gör tydligen ont att ha där. I sin egen blogg berättar han om sitt liv i långa, tråkiga omskrivningar där han förutom att han försöker framhäva sitt intellekt, dissar kändisar såväl som Ronnie Sandahl (något han bevisligen snott från Schulman), Patrik Isaksson och Ernst Kirchsteiger.

Han är med andra ord alldeles för lik mig själv, jag blir formligen rasande varje gång jag ser nollan posta en länk till sin tråkiga, äckliga blogg på Schulmans blogg, och jag vill bara kasta dynga och spy galla över människan och allt han ordbajsar ur sig i sin blogg.

Men det gör jag inte. Däremot skriver han både för- och efternamn samt bostadsort i sin blogg - vilket gör att jag nu väljer mellan att antingen ringa folkbokföringen och skaffa hans personnummer, därefter en lokal pizzeria under dolt nummer och beställa typ 25 pizzor i hans namn, eller så beställer jag helt enkelt 30 st PS3:or hem till honom från Webhallen - det vore kul om han fick ett paket-AVI på 176550:-.

Jag har dock nyligen lämnat ett halvspydigt inlägg på hans blogg. Om han nappar och börjar förolämpa mig igen kan han räkna med lite vedergällning.

Det hände igen!

D snodde även idag min plastpåse. Ingen ursäkt finns att tillgå, av två skäl:

1. Plastpåsen var från Ica i Tranemo. Han kan omöjligen ha blandat ihop den med hans konsumpåsar, eftersom den är helt vit (jfr. med grön/vit) och med en stor trana på.

2. Plastpåsen låg i mitt skåp. Just det. Han har alltså öppnat mitt skåp, sett plastpåsen på golvet, tagit den, lagt ner sin låda i den och sen dumpat den utanför dörren till omklädningsrummet. Vad i helvete?

Ok, en krona är en krona - jag bryr mig inte om den finansiella förlusten, men jag börjar bli riktigt trött på att bära hem lådorna i näven.

Tack D. Tack som fan.

Mysteriet med plastpåsarna

För ett tag sedan började mina plastpåsar försvinna under dagen på jobbet. Jag tog alltså med mig mina matlådor i en plastpåse, sen när jag skulle hem var plastpåsen i fråga spårlöst försvunnen, även om jag inte använt den under dagen.

I dag såg jag varför: D har hela tiden snott dom. Han tog min plastpåse, lade ner den i sin plastpåse, stoppade ner sin matlåda och försvann sedan ut.

Plastpåsens totala värde är 1:-

En krona. Smålänning eller inte, det är snålt att stjäla plastpåsar.

Mysteriet

Nu har jag inte skrivit något på ett tag. Jag måste försvara det. Jag har antingen varit:
1. Full
2. Bakfull
3. Trött
4. För sen till jobbet

Omysigt, no? Hursom, nu känner jag mig inspirerad, eftersom min bloggidol Alex Schulman (även om han är en egotrippad stockholmsnörd) har en fästmö, som egentligen är way out of his league. Observe:



















När jag ser den här bilden hör jag bara ledmotivet till skönheten och odjuret spelas i bakgrunden (disneyversionen såklart). Allt annat blir ett brus. Belle som sjunger som en fågel, och Odjuret som skrålar som Helge Skoog på fyllan.

Så Alex, om du nu lyckas hitta hit (Alex googlar sig själv* flera gånger om dagen), håll dig till din liga!

* "Googla sig själv" (verb) En modern form av onani.

Fear the (s)catman!

Jag har kommit på att en av chaufförerna på ett oberoende transportbolag är precis som en katt. Han kan nämligen med matematisk exakthet (så nära som det bara går) räkna ut var han är mest i vägen. Sen går han och ställer sig där.

- Öum, skulle du kunna flytta dig lite?
- Vaaaaaaaaaaaaaa........?
- Flytta på dig!
- Jaha, dä måste ja?
- Mja, om du inte vill bli mosad av den här fina tvåtonspendeln som jag försöker navigera förbi dig, så vore det en god idé.

Vidare är folket på ett annat transportbolag helt inkompetenta.

(ringer) - NamnetpåföretagetRobin?
- Ja, är det T jag talar med?
- Nej, det är Robin.
- Är T i närheten?
(jag tittar mig omkring - ja det är han) - Nej...
- Ok, kan du ta det här samtalet?
- Ja.
- Fint, vi hade tänkt att inte göra vårt jobb i eftermiddag?
- Ursäkta?
- Ja, vi tänkte hämta lite grejor hos er - fast åt helvete för sent.
- Öhhh... Det är väl inte bra?
- Nej, men det skiter vi i.
- Du inser väl - hoppas jag - att grejorna kommer gå till kunden för sent då...?
- Japp, det vet jag.
- Och att jag kommer få skiten för det?
- Yes, det är det som är planen.
- Så... vad talar vi om för rabatt för transporten? Det kommer ju inte komma fram i tid och sådär.
- Intet, och ni kanske får betala lite mer för att vår chaufför får arbeta över när han hämtar grejorna.
- Så... Ni gör bort er, tar extra betalt och vi får skit för att kunden inte får sina produkter. Är det rätt uppfattat?
- Japp, det är så det ligger till.
- Jag hatar er.
- Ja, vi hatar oss själva också. Jag förstår inte varför ni använder er av oss - fan vi suger ju riktigt hårt egentligen.
- Adjö, jag kommer förmodligen döda eran chaufför när han väl visar sig.
- Det gör inget, det är en sommarvikarie.

Varför existerar ens sådana människor?

Någon som har nummret till SF?

[23:11] purgatory: Jag hoppas även vid gud att jag inte hittar en död groda i mitt rum på fredag :p
[23:12] Jeppe^: Du, det skulle bli en bra skräckfilm
[23:12] Jeppe^: Du vs frogger
[23:12] purgatory: hahaha
[23:12] purgatory: definitivt
[23:12] purgatory: som hajen
[23:12] purgatory: fast hemma-hos, typ
[23:12] Jeppe^: Lite Jurtjyrkogården över det hela kanske
[23:12] Jeppe^: Hahaha
[23:12] purgatory: Kanske
[23:13] purgatory: hahahahaha
[23:14] Jeppe^: Du begraver den hemma bakom huset... sen kommer den tillbaks, fast OND!!!!11!!!1
[23:14] Jeppe^: Värsta ploten ju
[23:15] Jeppe^: Jag lovar... när jag blir mångmiljardär så ska jag spela in den
[23:17] purgatory: lovar du?
[23:17] Jeppe^: Ja
[23:17] purgatory: jag tänker publicera det i bloggen
[23:17] purgatory: som en reminder
[23:17] Jeppe^: Gör så
[23:17] purgatory: och för att jag inte har något att skriva om...

[insert pun, or other suitable title]

Jag stod bakom ett riktigt stolpskott idag på Ica. Han hade jättegamla, urblekta, för stora jeans (som förmodligen var snodda ur en UFF-container), en ännu äldre skinnjacka som jag antar var svart en gång i tiden, men som nu snarare var grå, en gammal ful och skitig keps, långt, ovårdat hår och längre, risigare skägg. Hela gubben var helt grå, rynkig och sliten. Totalt rännstensfall.

Han stank av Jack Daniel's och cigarettrök, och talade fylledanska med tanten som stod framför honom. "Åe äe, ee öunnar hein nye hassa!" betyder tydligen "Gå dit, de öppnar en ny kassa!" på fylledanska. Tanten gjorde som tillsagd, gubben följde efter och fortsatte snacka skit. Jag vet inte om tanten bara var infödd dansk och således var van vid det löjligt grötiga uttalet, eller om hon bara inte ville handskas med honom, men hon nickade och svarade på allt han hade att säga - vilket också var en hel del. För som alla vet så går alla penionärer - som har hela dagen på sig - och handlar prick kl. 16.00, så att dom också får trängas med alla andra i kassakön. Framför mig stod två överfulla kundvagnar, och det var efter att jag hade bytt kassa.

Gubben fortsatte att tala med tanten, som dock fortsatte att göra sitt bästa att ignorera honom - till ingen nytta dock. Han försökte ta kontakt med mig genom att titta åt mitt håll flera gånger, men jag låtsades vara otrloligt intresserad av tidningshyllan, och knep käft och tittade bort. Hade jag inte sovit så dåligt hade jag kanske haft energi att i varje fall spela intresserad om han hade sagt något. Hade jag haft mer råg i ryggen hade jag kanske bett honom att hålla käft.

Alas, it was not to be. Jag tittade bort, tills dess att han lyckades ta sig fram och lägga upp sina två varor, en limpa formfranska och en liter lättmjölk, till ett totalt värde av 19:-. 6 pantkvitton och 7:- senare var han på väg ut och snubben i kassan suckade tungt. När jag plockade ner mina varor i min påse tjuvlyssnade jag på hur han pratade med kunden efter mig. Dom kände tydligen varandra, och han snackade skit om gubben som stått före mig.

Frågan är nu, vem var mest amoralisk: jag själv, som avstod från att ens försöka tala med en medmänniska som uppenbarligen ville mig något, eller kassören, som först var jättetrevlig mot sin kund, för att i nästa stund kasta skit på honom bakom hans rygg?

Frogger's coming to get me!

Bakgrund: På väg hem från bussen igår kväll var jag ungefär 2cm från att trampa ihjäl den näst största grodan jag har sett i hela mitt liv.

Händelsen: Igår natt, när jag satt och spelade Dawn of War hörde jag något som höll på att leva runt i rummet. Jag antog att det var någon av katterna och sket i det - och fortsatte spela. Plötsligt satt det dock den största grodan jag har sett i hela mitt liv mitt på mitt golv. Den rörde sig knappt, och jag funderade mest på hur fan den tog sig ner från gluggen utan att slå ihjäl sig.

Jag tog fram en låda och försökte fösa ner den i den, och lyckades till slut. Jag han dock inte mer än att resa mig innan grodjäveln hoppade ut igen, och skuttade runt på mitt golv. Jag jagade den in under soffan, längs väggen och in under sängen med hjälp av min dammvippa.

När jag sen försökte fösa ut den ur dörren (som leder rakt ut i kattgården *evil manical laughter*) så vände den plötsligt håll och tog tre snabba skutt, rakt emot mig - nästan som om den tänkte anfalla mig. Jag stapplade upp på fötter, och vi hade en stare-down, jag med min dammvippa och han med sin dallrande haka.

Jag tittade runt efter lådan igen, hittade den och plockade upp den. När jag vände mig tillbaka mot grodan var han borta. Spårlöst försvunnen. Jag väntade och lyssnade ett par minuter, men hörde ingenting, tills dess att Nils (vår största katt) kom in genom dörren, helt genomblöt men med ett nöjt ansiktsuttryck. Jag stängde dörren och hämtade en handduk för att torka pälsen på min personliga krigshjälte.

Fuck you, Frogger!

Micke - Mannen, myten, sjuhäradsbetäckaren

Fick ett SMS av Micke nyligen:

"Final score: minst 5 "fjortis" hångel :p have a good day ;D"

Det var alltså minst fem fjortishångel. Minst. Inte fyra då, utan minst fem (5).

Mitt svar: "No sex?"

Micke igen: "No no :("

Grattis Micke!

Flash - Mannen, myten, legenden

Vi var i Göteborg idag. Flash var som vanligt roligast av oss alla.

Först lyckades han skrika "Balettskorna penetrerar!" precis när en rätt snygg tjej gick förbi oss - på tåget in. Sen skrek han "CUMSHOT!" när en annan nästan lika snygg tjej gick förbi.

Så... Grattis Flash!

Kom bara ihåg att Balettskorna penetrerar!

Practical joke?

Jag körde förbi en parkerad bil på väg hem från jobbet idag. Den hade registreringsnummret "HO".

Jag han inte se så tydligt, men det såg ut som om skylten i varje fall vid ett tidigare tillfälle innehållit fler bokstäver och siffror, så jag hoppas verkligen att det är någon studentgrej. Måla över registreringsskyltar känns klassiskt, nästan.

I övrigt är det nog Sveriges minst begåvade människa på att tala engelska. Eller så ville han bara pimpa sin bil ordentligt.

Gnosjöbor, stöld och matematik

I dag på jobbet diskuterades en av de mest framtående plågorna för folk i branschen på sistone: stölder. Inte bara de stora stölderna, som när hela lastbilar med mässing försvinner, utan små - tillsynes harmlösa sådana också.

A berättade om en kille som jobbade på en mekanisk verkstad i bygden. Varje dag tog han hem en liten bit mässing, vi pratar 20-25 cm, ganska smal.

Sen sålde han alla bitar ett par år senare, och fick tydligen en bunt pengar för det.

Så jag tänkte redovisa matematiken. Det är lite lösa siffror, så ta det med en nypa salt:

Ponera att bitarna varierar lite i storlek. Den måste vara smal nog att gömmas effektivt, så allt över ø18-20 mm skulle bli svårt. Vi ponerar att biten i fråga väger i snitt 100 gram.

52 veckor per år, minus 4 för semester blir 48 arbetsveckor, och därmed 240 arbetsdagar. Vi drar bort 20 för sporadiska ledigheter, beroende på vilken dag nationaldagen infaller, påsk, kristi himmelsfärd och liknande, samt ev. sjukfrånvaro. Kvar blir då 220 dagar.

100 gram om dagen i 220 dagar blir 22 000 gram, eller 22 kilogram.

Men sen måset man också tänka på att dessa 22 kilogram mässing kommer att vara småbitar, och därför måste de säljas som skrot, för ca. 35 kr/kg, eller totalt helt förödande 770 kr per år!

Säg att du arbetar på samma mekaniska verkstad från den dagen du blir myndig tills den dagen du går i pension, och varje dag praktiserar den här riten. Det innebär 47 år, totalt 1034 kg mässing till ett totalt värde av 36190 kr.

Läs det igen. 36190 kr. Trettiosextusenetthundranittio kronor.

Detta förutsätter att man inte blir påkommen mitt i dådet, och blir sparkad.

Slutsats: är det inte bättre att pensionsspara istället?

En riktigt bra dag på jobbet

"Den enda sanna glädjen är som bekant skadeglädjen."

Detta sade alltid min matte- och fysiklärare på högstadiet, och han hade - som alltid - rätt i det. Detta märkte jag speciellt på jobbet i dag. Alla utom jag själv gick runt och var sura och uppretade för både det ena och det andra:

T var sur av flera skäl. För det första så har han som noterat nedan förlorat en del pengar nyligen, och han har ännu inte hittat sin plånbok. Dessutom så skickar hans flickvän inte hälften så många SMS numer som innan, vilket egentligen kan betyda en av två saker: hon är antingen pank eller trött på förhållandet.

M har trubbel hemma, men inte med sin sambo, utan med sin unge. Han är sjuk hela tiden, för att dagiset han går på är totalt packat med ungar, och alla är snoriga 24/7.

D är i allmänhet lite gaggig, såhär på äldre dagar. Han har börjat se och höra dåligt, och har förslitningsskador i axlar och överarmar. Mycket frustrerande säkert.

Dessutom har det varit mycket stress på jobbet på sistone. Inte en enda ledig stund. Som jag kanske har nämnt innan så har vi en kafferast i veckan: på torsdagar. En enda kafferast i veckan. Vidare har vi även frukost 9-9.20 och lunch 12-12.45. Under dessa tiden är lagret egentligen stängt, men det finns nog inte en enda chafför som respekterar detta.

Ordrarna tar aldrig slut, först i eftermiddags lyckades jag jobba ifatt schemat så att vi i varje fall inte ligger efter längre. Vi har varit sena med leveranser i två veckor nu, för att A, E, H och K lovar alldeles för mycket.

Kukkapen gick sönder i dag också, eller rättare, den har varit sönder i en vecka ungefär, men det var först idag som vi upptäckte det. Den har kapat både för långt, för kort och snett på de senaste 10 kapordrarna, men eftersom vi är underbemannade har vi inte kunnat sitta barnvakt, och därför inte upptäckt det heller. Kunderna gnäller över att det är slarvigt packat (vanligen föser man bara ner alla bitar i en halvpall och drar ett band runt - det är det enda som inte tar alldeles för lång tid) och om att pallarna innehåller för mycket spån. Newsflash: när man kapar stål och mässing bildas spån. Detta spån tenderar att fastna på bitarna, med hjälp av kylvätskan. Det hjälper inte om vi blåser av allt ihop med högtrycksluften, det blir spån i pallarna ändå.

Generellt har kunder lätt för att ställa en hel hög med krav, men dom har jävligt svårt att hålla det de själva har lovat. Buntar kan ligga i en hel vecka, färdigpackade för hämtning, men inte fan kommer någon och plockar upp skiten, utan dom ligger bara i vägen.

Jag önskar verkligen att jag hade tid att ägna full koncentration åt varje order, att kontrollera alla pinnar så att dom inte är böjda, att mäta varje kapsnitt, att ta bort allt spån och varsamsfullt stapla bitarna i en pall och sen i det närmaste erotiskt kärleksfullt klistra på allehanda batchlappar, adresslappar osv.

Men det har jag inte.

Egentligen borde det finnas etikettregler för sånt här, det finns överallt annars. Om man upptäcker att butiken man hade för avsikt att besöka är stängd går man inte in - även om folk springer runt inne i den. Stängt betyder stängt, punkt slut. Om man har bokat bord för 6 personer på en restaurent går man inte dit med två polare extra, man kan inte förvänta sig att få plats då.

Men framför allt så går man inte runt och tror att man är förmer än alla andra, bara för att man jobbade med något liknande för typ hundra år sedan. Man bör heller inte ljuga om vad man har gjort tidigare. Newsflash, newbie: ditt gamla jobb har telefoner! Vi vet att du inte sysslade med det du säger att du gjorde innan. Det är patetiskt att blåljuga och sen glömma av vad man har sagt!

Trots all den här skiten så hade jag en ganska bra dag. Torsdagar innebär kafferast, vilket alltid är välkommet, och när alla andra gick runt och slog i dörrar, kastade lådor fram och tillbaka, svor och skrek så kunde jag inte undgå att le åt hela spektaklet.

Ja, jag vet. Jag är en vidrig människa egentligen. Men är vi inte alla det - när ingen ser på?

För dom som kanske missat...

Länk

In the news today: Kurt Cobain recentley came back from the dead, only to shoot himself in the head once again - after hearing this cover.

Kändis i Rated R

En person vid namn Erik Almqvist (nej, jag visste inte heller vem det var) kommenterade det förra inlägget i min blogg. Om man tittare lite närmre på herr Almqvists profil så märker man att han råkar skriva för sdblogg.se, men det är inte allt:
Namn

Erik Almqvist

Om

Vice ordförande i Sverigedemokratisk Ungdom, gruppledare för sverigedemokraterna Lunds kommunfullmäktige och politisk sekreterare för Sverigedemokraterna. Immaterialistisk marknadsliberal nationalist som tror att individens frihet förutsätter trygghet och identitet för att vara värd något. Kritiker av socialistiska ideologier, oavsett om de tar sig uttryck i klasstänkande, feminism eller mångkulturalism.

Lite coolt, ehuru jag kanske inte har så mycket till övers vad det gäller Almqvists politiska åsikter.

Jag undrar dock fortfarande hur fan han hittade hit?

Sd och 6:e juni

Under internationella kvinnodagen brukar alltid alla radio- och tv-reportrar leta upp någon feminist och fråga denne: "ska vi verkligen ha en kvinnodag?"
Feministen i fråga svarar då alltid: "varje dag bör vara en kvinnodag."

Ponera att man ställde samma fråga till en Sverigedemokrat i morgon.

Filosofi 104

En tanke slog mig idag.

--- 18+ härifrån, children beware ---

Som alla vet så finns det perversioner överallt i samhället. Vad som är perverst beror på kultur - Islam har nakenhet och kyrkan, Kritendomen har religionen i stort, bögkulturen har kvinnor och så vidare.

Kyrkbältet, alltså i princip regionen Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd (GGVV) och Jönköping därtill, skiljer sig dock från vanliga kristna. För lita på mig, alla är religiösa här - oavsett om dom tillhör buddhismen (såsom alla andra generationsinvandrare från Vietnam gör) eller kristendomen (infödda smålänningar), även om dom uttrycker det på olika sätt.

Men alla är även redshirts in i märgen. "I Värnamo är den främsta fritidsaktiviteten att jobba över" sades på Christer i P3 för ett par månader sedan, och jag är beredd att hålla med. Detta kan förmodligen spåras tillbaka till religionen - lättja är ju en dödssynd.

Så... perversioner burkar normalt innebära ungefär motsatsen till samhällets ideal eller moraliska riktlinjer. I det här fallet är idogt flit, lokalpatriotism och att helt enkelt offra allt för arbetet snarare än familj eller vänner det som gäller - i varje fall om man är infödd Gnosjöbo.

Därmed blir perversionen i sig lättja, lathet, slapphet, slarvighet och liknande.
"Vad vill du göra idag?"
"Hmmm... vad sägs om ingenting?"
"Y'er sooo dirty!"
[insert mature content]


Så medan västgötar handklovar fast varandra i sänggavlarna och stockholmarna springer runt i hundmask och bajsar varandra i munnen så gör smålänningarna helt enkelt så att dom ger fan i att släpa ett lass sten över Anderna en lördagsförmiddag och stannar i bingen istället.

Ganska enkelt - och inte alls långsökt eller hur?

Avslutningsvis: Miss Gnosjö 2006!


















Slooooooooooooooooooooooooooooooooooow...

En riktigt kass vecka

Jag har haft en lagom sugig vecka, på jobbet mest dock. Bara en helvetes massa jobbiga ordrar och hela tiden så ringer A ut från kontoret - just det, hans snygga kontor med bekväma stol - och säger saker såsom "Automautkaupen måeset gåe heeeela tiden". Suck.

Men för T är det ännu värre, här är alla kassa saker som hänt honom:
* Köpte en nygammal bil på blocket.se. Allt väl so far, men det visade sig senare att den hade en trasig växellåda. Kostnad för reparation: 15 000 kr.
* Misslyckades med sin uppkörning för tung motorcykel. Kostnad för att köra upp igen: 1500+ kr
* Tappade sin plånbok, som innehöll 1500 kr i kontanter.
* Fick reda på att hans bil är registrerad på fel datum. Därmed kommer han bara få 1200 kr istället för 4000 när han skrotar den.

Och som ni vet är smålänningar snåla...

Stefan delivers yet again!

Det slutgiltliga beviset för att Spartaner bara vill ha den i bajjan hela tiden:

Inblick i "the inner circle"!

Såhär går vanligen en tankekedja till nere på TRF:

Stefan: "Jag har en asbra idé!"
Flash: "Jag tänker direkt kalla den för en del av din Jihudd* och sen låtsas att jag inte hör när folk pratar med mig."
Bjarne: "Ska vi äta pizza snart?"
Robin: "Jag har inte bestämt mig för om huruvida jag är för eller emot - så jag tänker bara förvirra er genom att prata med så många svåra ord som möjligt."
Röven: "Jag tycker precis tvärt emot, som vanligt."
Jacob: "Jag är inte här."
Simpe: "Jag tänker kränka någon snart, bara så ni vet."
Robin: "I så fall tänker jag förolämpa någon - såklart utan anledning."
Stefan: "Men alltså, grabbar, det är en fullkomlig ägaridé."
Bjarne: "Ska vi äta pizza snart?"
Flash: "Nu tänker jag dra en helt värdelös parallell till precis ingenting relevant med idén i fråga. Sen tänker jag stava fel i protokollet."
Robin: "Då kommer jag direkt efter märka ord och rätta ditt jävla protokoll."
Röven: "Kan vi inte göra något heeeeelt annorlunda istället?"
Stefan: "Nej, jag tycker precis tvärt om."
Jacob: "Jag är två timmar sen nu."
Bjarne: "Ska vi äta pizza snart?"
Tob: "Nu disarmerar jag hela diskussionen med antingen en helt irrelevant kommentar eller liknelse som jag upprepar fyra eller fem gånger, eller genom att helt enkelt använda så många könsord som möjligt, tills dess att alla andra känner sig förolämpade."
Stefan: "Då förklarar vi mötet avslutat?"
Alla: "Ja!"

Inte undra på att det alltid är mycket mer snack än verkstad. Men det är väl så det ska vara, right?

*Jihudd - Flashs ord för Stefans heliga krig mot verkligheten.

Omen 3!

En annan totalt osannolik sak hände i dag: jag stod som vanligt vid kukkapen och kapade 2000 bitar 308 mm långa ø12 1914 (alltså stål) - och man kunde bara kapa två och två, för annars snurrade alltid ett lager vilket oundvikligen resulterar i en förstörd klinga.

Så, med andra ord krävdes det 1000 snitt innan allt var klart.

Snitt 666 närmade sig i vid tvåtiden, och jag stog som förstenad vid displayen och räknade upp. 663, 664, 665 (det tar ungefär en halv minut/snitt). Precis innan det sexhundrasextiosjätte snittet hade kapats färdigt, och displayen uppdaterats så skrek T att det fanns en hel hög med plockordrar han inte hade tid att fixa, och därför hade jag en massa att göra helt plötsligt. Förtrollningen bröts kvickt och jag sprang iväg från kapen.

Jag återvände sporadiskt till kapen då och då för att fylla på med matieral när det behövdes, och sen efter ca. en timme kollade jag på displayen igen. Då stod räknaren på 777 - eller med andra ord Guds inofficiella antites till 666 - 777 är förmodligen sprunget ur en amerikansk blogg för ett antal år sedan.

Vad är oddsen?

Omen 2!

Jag kunde inte hålla mig från FFIII i mer än ett par timmar, men jag tänkte att det vore kul att ha bevis för att jag verkligen lyckades spara filen på 3:33:33. Därför tog jag fram min mobil och spelade in en kort film (obs! inte särskrivning!) på ungefär 10-15 sekunder, där man i slutet tydligt ser siffrorna.

I eftermiddags på jobbet satt jag och browsade genom alla mina filmer på mobilen för att kolla hur bra resultatet blev - men den fanns inte där! Av någon anledning så sparades inte filmen, trots att jag tydligt minns att jag gjorde det innan jag laddade filen på DS:et. Helt sjukt.

D och Maradona

Idag insåg jag att D verkligen, verkligen högt aktar Maradona - som om Maradona är kungen av universum, eller Gud. Så fort någon diskuterar fotboll vid matbordet (vilket händer ofta) och någon name-droppar någon ny talang, så utbrister D snabbt, "Jao - men han är ju inte något jämfört med Maradona."

Det här gäller alla spelare, från de 50-åriga korpspelarna, avdankade proffs, Elfsborgsmittfältare och liknande ända ner till P-15 och juniorer.

K: Jag hörde att din sonson gjorde två mål i lördags - du måste väl vara lite stolt i varje fall?
D: Jao - men tänk Maradona. Vilka lårmuskler killen hade på sin tid!

Bevisligen så snuddar det på småbögigtlinjen samtidigt - vilket gör det ännu jobbigare att lyssna på, för D är helt ovetande om hur hans språk uppfattas.

Omen?

Jag lyckades precis - av misstag - spara min sparfil på FFIII på tiden 03:33:33.

Är det ett omen?

Såhär har jag tänkt:
Om man multiplicerar timmarna med minuterna och sedan sekunderna får man: 3*33*33 = 3267
Sedan adderar man talen med varandra och får då: 3+33+33 = 69
Sen multiplicerar man 3267 och 69 och då får man 225423
Subtraktion med 3267 från 225423 ger 222156

Slutligen delar man 222156 med 33333 (speltiden dvs.) och svaret blir då 6,66[...]

Det kan omöjligen vara ett sammanträffande. Djävulen bor i min spelkasett.

Gnällighet är en synd!

Jag hörde på Ekot för ett par veckor sen att en undersökning visade att svenskar är näst gnälligast på jobbet i Europa (eller var det världen?). Jag är halvt om halvt beredd att hålla med - i varje fall efter att ha lyssnat på D idag. Han gick runt och var helt deprimerad och apatisk halva dagen, och sen gnällig och stressad andra halvan.

"Jau dä gå jö ente å hålla på så häe" sa han när vi skulle gå hem. Sen snodde han min plastpåse och hälsade adjö. Mycket förvirrande i min mening.

Dagens citat är än en gång från M:
Han: "Var det fullt ös i helgen eller?"
Jag: "Nej, jag drack inte en droppe den här helgen heller."
Han: "Vafan, är du medlem i någon frikyrka eller?"

Usch vad tråkigt det lät nedskrivet. Det var hur som helst helt sanslöst kul i verkligheten. You just had to be there.

Alla smålänningar är snåla...

...lyder en gammal fördom. Men jag är nästan beredd på att hålla med. Det är ganska skumt ute nu, så skumt att det till exempel skulle vara svårt att läsa en bok eller liknande. Trots detta är hela gatan - minus mitt rum - helt nedsläckt!

Ser nästan ut som ett totalt strömavbrott, centrerat i Gnosjö.

Barnarbete och Hive Tyrants = sant?

I en helt slumpmässig diskussion i dag på TRF:
Simpe: "Har du läst det där om frabrikerna i 40k?"
Jag: "Var står det?"
Simpe: "Cities of Death"
- Bjarne kommer tillbaka från toaletten -
Simpe: "Dom som arbetar på fabrikerna jobbar typ 20 timmar om dygnet."
Bjarne: *tar upp sin låda med sin nya Hive Tyrant* "Vadå, dom som gör dom här?"

Paus för skratt och så vidare.

Pubertalt?

Träffade nyss C på Ica - för första gången på ett par månader. Hon är fortfarande kvar på samma ställe och jobbar, och har därför ledigt på fredagar. Hon skulle förmodligen ut snart, vilket gjorde att hon såg uppfixad och fräsch ut, medan jag själv var på väg hem från jobbet - skitig och svettig.

Smidigt, kan tyckas.

Vi kallpratade lite och jag var snart tvungen att retirera, annars hade det blivit pinsamt uppenbart vad jag tänkte.

Pubertalt, y/n? Jag vill slutligen påpeka att det är fullkomligt platoniskt. Jag vill bara *host* uttrycka några undertryckta djuriska impulser.

E-types epic fail!

E-type var med på P3 Populär idag. Han intervjuades med anledning av hans nya singel, den senaste sen han gjorde OS-låten för ett antal år sedan. Vidare försökte han låta intellektuell och kulturell på samma gång, och skröt om hur han endast "målar och skriver" för sig själv - men säger sen att det visst är kul när någon frågar vem som målat tavlan på väggen.

Och han tog paus från musiken för att han inte tyckte att det var roligt.

Jag säger bara: om jag finner mig själv i framtiden med att inse att mitt största problem i vardagen är att jag inte tycker att mitt jobb är alldeles fantastiskt kul, så kommer jag definitivt känna mig nöjd överlag. Jävla nolla, den där E-type.

Jag menar, han är ju verkligen en vidrig person.

Sigh

Idag... eller rättare sagt, i går - med tanke på att klockan är efter tolv. Säg "under den här vakenperioden" så såg jag den långsammaste kassörskan någonsin på Ica.

Det var som om dom hade rakat en påtänd sengångare och satt den där. Och självfallet så stod det två äldre damer framför mig i kön, båda skulle först dra Ica-kort och sen random betalkort - och det tog oändlig tid med tanke på deras dessutom ganska fulla varukorgar.

Tant: "Jag ska betala med det här, serru!" (lång paus)
Kassörska: "Ja, då drar du det där..." (lång paus)
T: *drar kort* och kisar för att kunna se vad det står på den jättestora displayen. (lång paus)
K: "Det verkar inte fungera..." (lång paus)
T: "Nähä?" (lång paus)
K: "Dra det igen?" (lång paus)
T: *drar kortet igen* (lång paus)
K: "Också trycker du in din kod..." (lång paus)
Jag: siiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiigh

För att ge lite perspektiv: jag satte mig i bilen för att åka hem ca. 15:10. Jag handlade juice, snus, dagstidningen och chocklad. Jag hann inte hem till That 70s' Show (15:25).

Tack som fan, Gnosjös PRO-elit.

Kan någon svara?

Hur är det tänkt att jag på ett helt bekvämt sätt ska kunna sitta och äta vid samma bord som en snubbe som spenderar mer tid med att klia sig i röven och i skrevet än vad han gör med att arbeta?

Och vi snackar inte klia på ena skinkan a la Homer Simpson, utan att verkligen gräva i röven som om han vore paleontolog och hans röv Ontario.

Jävla stil...

Epic fail

Jag kom på ett jättebra bloggämne på jobbet idag, men eftersom jag inte kunde smita ifrån vid något tillfälle så glömde jag av det. Så jag drar en anekdot som hände i helgen istället.

Jag har lite abstinensbesvär eftersom jag inte har orkat köpa snus än, så ha överseende om det finns några stavfel.

Hursom, i fredags samlades jag, min käre bror, Tob, Petersson och Linus för att utöva nördaktiviteter. Mitt rum ligger till största delen under mark, och det enda "fönstret" som finns är en liten glugg. Det är dock stort nog att inhysa allihop, plus ett par till om det skulle behövas, så det fungerar ändå.

Petersson är brat, och ganska bortskämd. Således orkade han inte själv åka och handla proviant, utan bad sin syster göra detta. Hans syster har för övrigt gått i samma klass som mig i gymnasiet - men jag känner inte henne för det.

Hur som helst, hon åker till affären och handlar, och åker dessutom hem till mig för att lämna av prylarna (Petersson har dessutom körkort + bil) - och här kommer första funderingen:

Hur i helsike visste hon vart mitt rum låg? Hon kanske hörde oss, men jag vet inte. Lägligt nog dock, så står ungefär 3500 poäng Space Marines snyggt uppradade på en spegelbyrå precis innanför dörren. Det är med andra ord det första hon ser när hon kommer in i rummet.

Jag fick impulsen att ställa mig upp och skrika "det är inte som du tror!" - men jag reagerade obv inte alls. Efter att hon hade gått började alla gnälla på Petersson genom att skämta om det, men jag tror inte att han fattade vinken.

Ljuset i de hela är dock att vi inte har samma bekantskapskrets alls, vilket jag nog kan tacka en högre makt för.

Filosofi 103

I dag hade jag tänkt diskutera massa, sträcka och liknande som komplettering till mitt förra inlägg om tid.

Man hör ofta i vardagen uttryck som "spiken är exakt 31 mm", "jag väger exakt 68 kg" och liknande.

Nej, spiken är inte exakt 31 mm, och du väger inte exakt 68 kg. Varför? För att liksom tid kan massa och sträcka brytas ner oändligt långt, och man kan i varje fall i teorin skriva ut oändligt många decimaler vid varje mätning.

I Frankrike finns en cylinder som sägs väga exakt ett kg. Den förvaras i en glasbehållare och används egentligen inte till någonting vad jag vet, men man kan i varje fall tänka sig att man skulle kunna kalibrera alla världens vågar efter den här cylindern. Problemet är att det aldrig går att helt hindra det naturliga sönderfallet hos all materia, och därför blir cylindern i fråga hela tiden lättare och lättare.

Problematiskt, inte sant?

Därför kan man - fär att vara på den säkra sidan - alltid säga: "spiken är ungefär 31 mm lång" eller "spiken är exakt 31 mm enligt det usla jävla skjutmåttet jag har"

Lastly, helt grym bild:

Självgodhet 102

Igår hade jag kunnat märka ord exakt sju gånger (IRL that is), men avstod. Jag tror att jag börjar ta mig ur mitt missbruk.

Why are you calling the police?

Did the retard escape?














Go Go Gadget Photo Finish!
"Vadå, skelar jag på bilden?"

Seriöst, varför ger dom henne så mycket publicitet?!

Brännboll suger

Eller rättare sagt: jag och mitt lag sög på brännboll. Vi samlades under det underbara lagnamnet "Roll to Hit" och spelade först tre vanliga matcher, med en vinst, en lika och en fet förlust. Likamatchen var mot ett lag som kallade sig "Men in Tights", och dom gjorde sannerligen skäl för det. Samtliga spelare bar någon form av cykelbyxor, många i helt skrikiga färger som blinda barn i sydostasien förmodligen sytt.

Därmed kallade vi dom helt enkelt "Harlequins" - något som alla i motståndarlaget missade att förstå. I vilket fall som helst så fick vi spela särspel mot the Harlequins också, vilket var en fullständig förnedring.

Detta var ca. en timme senare än de vanliga matcherna och dom var om möjligt ännu fullare. Vi började inne, och dom tog totalt 3 lyror under hela tiden. Vi plockade dock inga poäng, eller i varje fall inga poäng som domarna såg. (insert roll-eyes smiley if needed)

När dom sen spelade inne indentifierade dom en av våra spelare som bersuad, och totalt 5 bollar gick mot honom innan vi bytte hans position. 5 varvningar resulterade det i, eller totalt 25 poäng. Underbart kul, och vi förlorade i slutändan med 15 poängs marginal.

Misär, bitterhet och liknande följde - speciellt för mig, eftersom jag körde och inte kunde döva mina sinnen med öl. Jag kommer personligen för alltid att undvika den fotbollsplanen, och jag kommer framöver förneka allt mitt deltagande i turneringen.

Nummer ett än så länge

Med tanke på att jag i stort sett bara fått kommentarer från Stefan som vältrar sig i sitt eget högmod och sin egen narcissism så är det kanske inte svårt att förstå, men det här är den bästa kommentaren jag fått än så länge:

Richard sa...

Du vart ägd. Noob.

Och förresten...

DET VAR INTE SÅN KORV, kukkaparförare.

Jag tror att jag ska börja titulera mig det. "Hejsan!" (skakar hand) "Robin - entreprenör och kukkaparförare."

Automatkapen från Helvetet II - Return of the Rape

Så, för att vidare understryka vilket jävelskap M och T har baxat in i lokalen (nåja, dom använde faktiskt trucken också) så har jag en till händelse från idag: Jag stod och kapade vid ovannämnda automatkap när jag plötsligt märkte att kylvätskan var slut. Jag stängde av processen (klingan kan gå av om den blir för varm) och gick och blandade en ny dunk.

Tilläggas bör att jag vid ett tidigare tillfälle hällde i en hel dunk också, men med tanke på dess storlek måste jag säga att den här kapen är snålaren än den gamla.

Så, jag slog i ungefär 1/5 av dunken, och det flöt undan utan problem. 1/5 till, inga problem, 2/5 till och sen 1/5 slutligen, och vätskan sjönk undan helt utan problem, utan att skvalpa över. Jag vände mig om och ställde ner dunken och funderade kort på att blanda till en ny och hälla fullt. Så långt hann jag dock inte innan jag märkte att kapen formligen pissade kylvätska över hela golvet. Så jag fick kasta mig in med en sorts grön filttrasa som dom har på rulle, och successivt bygga vallar för att hindra framflödet.

Det tog ungefär 45 minuter att städa upp, och allt på grund av ett filter som var fullproppat med mässingsspån.

Jättekul.

Verkligen.

Ironi funkar alltid bra på internet.

En kaka till den som...

...fixar den här t-shirten till mig.

Slutar redan kl. 13 i morgon, och jag är ledig på fredag. Helt sanslöst - med tanke på att vi i normala fall skulle ha jobbat till kl. 16 i morgon och mellan 07 och 13 på fredag. A knarkar förmodligen, och därför känner han sig mer frisläppt.

In other news: Paris Hilton borde inte sättas i fängelse. Låt henne göra porr på heltid istället, och så kan Aftonbladet och Expressen ge fan i att ge henne så mycket publicitet.

Filosofi och hyckleri

"If nothing is better than eternal happiness, and a ham sandwitch is better than nothing, does that mean that a ham sadwitch is better than eternal happiness?"

Fundera på det.

I övrgit anser jag att Idoljuryn borde ställa upp i Talang 2007 som skådespelare, med anledninga av den nya Idolreklamen.

IRC och Knox

Låt mig berätta en liten historia om användaren Knox på IRC. Han har vid ett flertal tillfällen tagit över vår kanal, och har därför gjort sig till den evige "icke-voicade" användaren. I kväll skedde en till takeover, och här är några highlights:

[21:43] *** was created on Tue Jul 04 18:02:47 2006.
[21:43] purgatory: sigh
[21:43] purgatory: vad har hänt nu?
[21:43] lindgren: purgatory: Exportera blog som rss. :)
[21:43] purgatory: ?
[21:44] Knox-XIV: folk ville ge mig voice hela tiden purgatory
[21:44] purgatory: Gör vad med hur som vad?
[21:44] purgatory: Knox-XIV, så du gjorde en TO?
[21:44] Knox-XIV: japp

[22:26] anayah^: är det inte lite dumt att ge Knox-XIV op?
[22:26] R_saDild_: De har typ 1 lektion
[22:26] Knox-XIV: hoho :D
[22:27] R_saDild_: Knox-XIV TOG op
[22:27] anayah^: tog?
[22:27] Knox-XIV: TOG?!?!?
[22:27] R_saDild_: Ja
[22:27] Knox-XIV: jag fick! :P
[22:27] R_saDild_: Du löurade till dig det
[22:27] R_saDild_: Alltså TOG
[22:27] purgatory: av vem?
[22:27] Knox-XIV: jag hade bara fel nick!
[22:27] purgatory: vem var så helvetes dum?
[22:27] R_saDild_: lindgren
[22:27] purgatory: fan lindgren
[22:27] purgatory: lindgren!!!
[22:27] anayah^: >_<
[22:27] *** R_saDild_ is now known as RosaDildo.
[22:27] Knox-XIV: MEN DET ÄR LUGNT FÖR ALLA SKA FÅ OP NÄR JAG SKA SOVA :P
[22:28] purgatory: sluta capsa, jävla n00b
[22:28] Knox-XIV: MEN DET ÄR KUL
[22:28] Knox-XIV: VAD SKA DU GÖRA?

[22:32] purgatory: Du ska veta din plats, Knox-XIV
[22:32] Knox-XIV: snart kommer det purgatory
[22:32] purgatory: oj, vad ska du göra?
[22:32] Knox-XIV: kicka dig
[22:32] purgatory: neeeeeeeej
[22:33] purgatory: bli kickad ur Knox-XIV lekplats

--- Kick ---

[22:33] *** was created on Tue Jul 04 18:02:47 2006.
[22:33] Knox-XIV: tja
[22:33] purgatory: wow, det var "coolt"
[22:33] Silfer: Var det för att han sa "lekplats" och inte "ondskefulla gömma"?
[22:33] purgatory: def.
[22:33] purgatory: Det är ju en lekplats
[22:33] purgatory: truth hurts, Knox-XIV
[22:33] purgatory: Doesn't it?

[22:40] Silfer: Alltså, det var inte så jag menade med lojal adel Knox-XIV...
[22:40] *** Mode change "+o Silfer" for channel #random_tranemobor by Knox-XIV.
[22:40] Knox-XIV: så?
[22:40] Silfer: :D
[22:40] Knox-XIV: tänkte väll det ;D
[22:41] Knox-XIV: a new power is rising!
[22:41] anayah^: :o
[22:41] Knox-XIV: BWAHAHAHAHAHA
[22:41] Knox-XIV: *åska*
[22:42] purgatory: jag har Knox-XIV på /ignore nu <--- lögn [sic]
[22:42] Knox-XIV: coolt
[22:42] purgatory: Säg till när han skriver något annat än dynga

--- Kick ---

[22:42] *** was created on Tue Jul 04 18:02:47 2006.
[22:42] Knox-XIV: usch... jag är så onskefull
[22:43] purgatory: So this is how democracy dies? With thunderous applauds...

Här följer sedan en episk strid mellan Knox och Silfer på en smal planka över en lavagrop, vilket resulterar i:

[22:43] *** Mode change "-o Knox-XIV" for channel #random_tranemobor by Silfer.

The tyrant is dead, he is gone overthrown osv.

Props till Silfer (som i övrigt är samma person som tecknat anti-drog bilden nedan).

ESC - varför bryr sig någon alls?

Hur kommer det sig att alla som av någon anledning skriver för någon av våra svenska dagstidningar först älskar The Ark ("RÄTT LÅT VAAAANN!!!!!!!11"), sen börjar snacka en massa skit om The Ark för att slutligen tokdissa hela tävlingen och alla östeuropeiska länder?

Jag kan i ärlighetens namn inte förstå hur någon isländsk hårdrockare kan bli så förbannad för att folk faktiskt väljer att rösta på det dom vill rösta, med andra ord deras grannländer. Varför tar vi inte bara och skrotar alltihop? Därmed slipper folk bli så arga på varandra och folk kan återgå till att diskutera relevantare saker än om huruvida Ola Salos blingbling han limmat fast på kroppen ska föreställa ett hjärta eller en Supermansymbol.

P.S. Jag hatar The Ark, jag hatar Melodifestivalen och jag hatar ESC. Jag har aldrig brytt mig om The Ark, Melodifestivalen eller ESC, och jag kommer nog aldrig göra det heller. I ren protest mot hela skiten avstod jag från att titta, men det gjorde bevisligen inget då Aftonbladet valde att ha ett 12-sidigt coverage om allt vad ESC var i år.

In other news: Jag älskar Imperial Guard.

Jag älskar mitt arbete...

...även om det inte beror på arbetet i sig, snarare personerna jag jobbar med. Näsan löjligt underhållande skara personer måste jag säga. Två anekdoter för att bevisa detta:

D - som förövrigt är äldre än färg-tvn och snart skulle gå i pension, om han inte bodde i Gnosjö det vill säga - gick efter lunch runt och plockade stål, precis som vanligt. Plötsligt spelas Gwen Stefanis Sweet Escape på radion, och D får ett infall - varvid han börjar "sjunga med" i Akons delar. Mycket, mycket underhållande, just för att det var så totalt oväntat.

M - är ungefär sju år äldre än mig, och ganska ironisk som person. Jag råkade nämna att det kanske skulle drickas lite öl i helgen innan i dag och det sista han ropade åt mitt håll innan han satte sig i bilen var: "glöm inte antabus*!" Jag han självfallet inte svara innan han körde iväg.

In other news: Jag älskar också Norton antivirus:











(för dom som eventuellt inte vet är Firefox en webbrowser - som Internet Explorer, fast bättre)

* Antabus - receptbelagt läkemedel som oftast intas i tablettform i samband med alkoholavvänjning (spec. missbruk).

Självgodhet 101

Jag måste säga att jag känner mig något stolt idag. För att förstå varför behövs följande utdrag ur vår egna IRC-kanal betraktas:

[22:50] Jeppe_: Nej, sova, nattinufsan (sorry Styrbjarn för att jag snor ditt uttryck)
[22:50] Styrbjarn: :O
[22:50] Styrbjarn: Np kamrat ^^
[22:51] Jeppe_: Det äger ju ^^
[22:51] Styrbjarn: haha, det är faktiskt från Bert :>
[22:51] Styrbjarn: Lill-Erik säger det till sina föräldrar :D
[22:51] Styrbjarn: "Nattinufsan mor, nattinuffsan far"
[22:51] Jeppe_: Haha
[22:52] purgatory: Jag tänker def. maila Alex Schulman om att han ska lägga till "nattinufsan" på sin lista över "uttryck som man under inga omstädnigheter får använda"
[22:52] Silfer: :P
[22:52] *** Jeppe_ is now known as JeppeNufs.

Vidare bör man också beakta det här, jag är kommentar #31, Balduin d'Ibelin - de som känner mig vet varför jag kallar mig så när jag ex. svarar i min mobiltelefon.

Och slutligen även det här, vilket gör mig så stolt. Att det är restrikterat till kommentarerna till bloggen är trivialt. Jeppe är fortfarande ägd.


In other news: Stefan gjorde en riktigt skön bild idag, se och lär gott folk!





















Stefan arbetar dessutom på en webcomic just nu, i samma stil som bilden ovan. Serien heter "Half Way There" och finns att beskåda här.

Var går gränsen?

Med anledning av den här nyheten på aftonbladet.se vill jag ställa en retorisk fråga:

Var slutar konsten och var börjar vansinnet?

Att för det första urinera framför ett helt gäng fullkomligt okända personer, flera av den reportrar från tv-kanaler och tidningar, krävs ju en viss sorts personlighet. Att sedan en rivaliserande "konstnär" snor hela upptåget gör ju att hela situationen blir närmast bisarr.

Därtill ska Okariz få 10 000 för sitt offentliga urinerande, något som vanligtvis snarare bestraffas än belönas. Detta ska skattebetalarna i Umeå stå för - vilket gör det ännu mer rättvist.

Okaritz var med i P3 populär i veckan och talade om sin "konst". Hon menade att hon bl.a. framför ett jämlikhetsbudskap, genom att stå upp och urinera på ett golv. Jag skulle personligen säga att det finns ungefär en miljon bättre sätt att uttrycka kvinnorättsfrågor på än att urniera. Men hon är ju med på bild i Aftonbladet och på aftonbladet.se i varje fall.

Hennes konstnärskollega verkar inte mycket friskare heller för den delen - till och med hans skägg skriker "galen".

Allvarligt talat - det här är inte konst. Konst är något som föds ur kreativitet och uttrycker ens personlighet - inte urin på ett stengolv. Idén är förmodligen funnen i botten på en flaska Vodka, snarare än i kreativitet.

Jag får dessutom otäcka flashbacks av det hela - en tjej som hukar mitt på en parkeringsplats i Falkenberg en midsommar för ett par år sedan. Mycket, mycket otrevligt.

Dagens citat...

...är hämtat ur ett e-mail som M skickade till sig själv (från arbetsmail till hotmail) för att testa så att allt fungerar. Normala fraser att skriva i sådana testmail inkluderar ingenting alls, "test" och "..."

Men inte M. Han skrev: "KUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUKUK" istället.

Underlig människa det där - men därtill väldigt underhållande.

Måste ses!

Om någon möjligen undrar så var det en osannolik tillfällighet att mina två senaste bilder hade katter som främsta motiv. Jag tyckte helt enkelt att båda var sanslöst roliga (speciellt den senare).

För övrigt, för den som kan ha missat - och inte bara för amerikaner:

Länk


Mycket allmänbildande, och dessutom den helige Graal för den som vill diskutera politik med amerikaner.

Filosofi 102

Jag funderade idag på allt vad tid är när jag stod och kapade på jobbet. För det första bör följande konstateras: tid kan brytas ner oändligt mycket till oändligt små delar (säg 0,000000001 nanosekunder osv.). Följande, ta ett påstående - såsom "hur länge är klockan exakt 12.00?"

Eftersom tiden före och efter exakt 12.00 kan brytas ner i oändligt små bitar så kommer klockan fortfarande vara 11.59.59,9999999999.... oändligt nära 12.00. Tiden precis efter 12.00 kan också brytas ner till oändligt små bitar - 12.00.00,00000000000000[...]00001 och därför är klockan inte heller exakt 12.00 oändligt nära men åt andra hållet.

Jämförtbart med det hela är maximumvärdet för y på en andragradsfunktion. Oändligt nära åt x-axelns minus- respektive plussida kommer grafen fortfarande att luta. Skillnaden ligger dock i att det går att bestämma ett värde för maximum av y, något som inte går för längden av klockslaget 12.00.

En vän till mig påstod en dag att tid endast är en följd av övergångsperioder. Övergångsperioderna går precis som bitarna att bryta ner oändligt långt, även om deras exakta längd aldrig går att bestämma. Därför är övergångsperioderna oändligt små, och i slutändan försumbara. Därmed existerar inte övergångsperioderna och inte heller bitarna.

Slutsats - tiden existerar inte, annat än som ett begrepp för människan att mäta hur lång (tid) det går mellan händelse A och händelse B.

V.S.B.

Nej, jag knarkar inte.

Slutligen, for your viewing pleasure - efter allt mitt ordbajsande:

Filosofi 101

Under ett av de mer filosofiska samtalen jag hade med Richard i helgen uppstod följande konstaterande: nyckeln till evig lycka är att ha så löjligt låga förväntningar på vardagen att man hela tiden blir positivt överraskad. Exempel: "Ja! Jag fastnade inte med pungen i skördeströskan (alternativt läppen i CD-spelaren om man vill vara mindre vulgär) idag!" eller "hurra! Jag snubblade inte i pissrännan och bröt näsan!"

Om man - enligt den andra extremiteten - går runt hela dagarna och drömmer om att göra god karriär, vinna på Lotto, finna kärleken osv. så kommer man att bli besviken med jämna mellanrum.

Fundera på det, och du kommer inse att jag har rätt.

Alla som kommer fram till att jag har rätt får en gratis kaka.




















Bäst att skynda sig med andra ord.

Hiphopsnörd

På Ica i eftermiddags såg jag en syn jag aldrig trodde jag skulle se: en nörd/hiphop crossover! En snubbe före mig i kön - med fler finnar i ansiktet än hår på huvudet - var klädd i keps, tjock vinterjacka, bling, tjocka glasögon och byxor som började någonstans strax över knäna och slutade ungefär 30 cm efter fötterna. Han gick bredbent för att inte tappa dessa på golvet, så man fick intrycket att han hade skitit ner sig nyligen. Dessutom - även om det regnade tidigare idag så var det vid 6-tiden på tok för varmt för att ha på sig en tjock vinterjacka.

Endast i de småländska urskogarna syns dock dessa förhållandevis sällsynta ungdomar, vilket är synd. Jag fick mig ett ganska gott skratt.

Premiären

Första inlägget i den här bloggen - och en liten helt sann anekdot.

I helgen var jag och hälsade på min gamla kompis Richard, som för tillfället bor i Ronneby. Hemresan skedde därför först med buss från Ronneby till Karlskrona och därifrån med tåg till Gnosjö. Jag var lagom bakfull, varm och trött och mitt tålamod höll på att ta slut när jag fick vänta i nästan fem minuter på att ett äldre par skulle lyckas besegra SJs biljettautomat. Jag fick slutligen gå före, vilket var bra, eftersom jag trots allt hade en tågtid att passa.

Tempusbyte - varning utfärdas till alla språknazister.

Jag sätter mig och försökte koppla upp mig till WiFi-nätverket som fanns på stationen, vilket misslyckades helt utan anledning. En man i sina bästa år verkar dock vara mycket imponerad när jag sitter och leker med mitt DS och säger saker såsom "wow" och "that's pretty cool" - eftersom den undre skärmen ju är tryckkänslig.

Så sätter han sig plötsligt brevid mig - sådär otäckt nära. Han förklarar med sin förfärliga engelska att han är pank och behöver lite busspengar. Jag ger honom två tior och ursäktar mig med att jag inte har mer vilket var en lögn. Jag hade 700:- i plånboken men kände mig inte riktigt så givmild.

Väl på tåget spelar jag DS hela vägen hem.

Ser definitivt fram emot att jobba i morgon.