Min dag

Eftersom det nu - empiriskt - har bekräftats att jag bloggar alldeles för lite, och för att jag just har vaknat, hade jag tänkt berätta lite om gårdagen. Tanken är väl att alla läsare ska se det som lite tragikomiskt.

Jag kom till skolan kl 09.00, för att arbeta med grupptentan, eftersom redovisningen av denna skulle ske 13.00 och då den skulle enligt anvisningarna vara 35 minuter lång (våran var 12 minuter) hade vi en del arbete framför oss.

Ingen annan hade tagit det seriöst när jag föreslog 09.00 som samlingstid, utan alla andra kom 10.00 istället. Tack för det, jag fick istället sitta och blogga, lyssna på musik och ha ångest över hemtentan.

Det blev dock en hel del gjort, fram tills klockan var ungefär 11.20, då Lejla tyckte att det vore en god idé att redigera de bilder som vi tagit på varandra, som skulle vara med som någon sorts avslutning på PowerPointpresentationen. Linn hade dock missat att ta med sig dockningsdelen till sin kamera, och hade därför bara USB-sladden, vilket inte var till någon hjälp. Lejla övertygade mig då om att det vore en god idé att åka hem till hennes lägenhet och hämta hennes kamera.

Sagt och gjort, jag hämtade även min gamla iPod, som jag sedan sålde till Josef. Ungefär 12.00 var jag och Lejla tillbaka på skolan, och jag frågar lite skämtande: "du fick väl med dig sladden nu?"

Det fick hon inte. 45 minuter helt bortkastade. Vi övade dock en gång till på alla draman och redovisningen som nu var nästan 20 minuter lång, innan vi kastade i oss lite mat och sen stack till klassrummet.

Redovisningen gick åt helvete, allt kändes krystat och tråkigt, och de delar som verkligen skulle vara tragiska och tankeställande blev istället ironiska och folk skrattade således på helt fel ställen. När vi sedan talade med vår handledare om redovisningen började hon babbla om hur den var perfekt, hur fantastiska vi i våran grupp är samt att vi aldrig upphör att förvåna henne. Alla trodde att hon skämtade, men hon var uppenbarligen allvarlig. Betyg: Godkänt med beröm.

(f.ö. kunde man bara bli godkänd/underkänd på den här examinationsuppgiften)

Så, efter att jag och Anton hade varit helt uppenbart nervösa inför hela våran grupp samt den andra gruppen som har samma handledare fick vi utstå lite hån från en annan student på skolan. Jag låter hennes namn förbli onämnt för idag. Men betänk dock: What goes around comes around.

Vi tog en snabb fika innan klockan blev 16.45 och jag gjorde mig redo för eftermiddagens SPJ-mingel. Det var i princip SPJ, Pedsex Park och fyra personer till där, men kaffet tog ändå slut - vilket väl är en vinst i sig. Trevligt var det i varje fall.

Runt kl. 18.00 avslutades minglet, och vi började veckans SPJ-möte. Det var slut 20.20, och jag sprang till bussen lyssnandes på R.E.M. - Bad Day. 20.45 hoppade jag av bussen i Råslätt och jag hann precis handla mjölk, ost och juice innan Willys stängde.

Exakt 20:57 var jag hemma, och jag somnade mer eller mindre direkt, utan att ha skrivit ett enda ord på tentan för idag. Jag tänkte att det var lika bra att skriva på den i morgon bitti som att göra det med huvudet helt fullt av måsten och dessutom hög på koffein.

Dagens gäst blev en alkoholist som stod efter mig i kön på Willys. Han mer eller mindre kastade sina varor på bandet, som han hade burit fram i famnen av någon anledning, kände i fickan innan han utbrast: "Men... jag har ju inga pengar! Jag har ju inga pengar!" Folk tittade lite konstigt på honom, innan han helt lugnt muttrade för sig själv, "Jag får väl se om jag kan lägga tillbaka det här då...", plockade upp alla sina varor i famnen igen och försvann bort för att återlämna dessa.

Tl;dr - mitt liv är en hora, och jag har inga pengar.