Fame

Länk.

Hade Gert Fylking varit här hade han definitivt ropat "äntligen" i högan sky.

Blondinbella - igen

Jag trodde ett tag att Blondinbella var seriös när hon lade ner sin blogg. Jag var lycklig. Men ack och ve, så var inte fallet en längre stund, utan hon är i full gång igen, och orsakar skandaler genom sitt "bloggande".

Saxat rakt ur hennes blogg:

Jag måste bara tillägga en sak, Karl Bertil Jonsson! När ska man sluta sända den där kommunistskiten egentligen? Snart gör jag min egna tecknade kapitalistserie om mig själv." Blondinbella spending cash" ska den heta.

Ja, gör gärna det, kära lilla du, lilla 18-åriga, blonda, osnutna hån mot alla bloggare. Du är definitivt det ideal kapitalismen eftersträvar.

Man kan tro här att det är slut på underhållningen. Icke. Blondinbella fullkomligen levererar under julhelgen: Länk till Expressen.

Jag vill gärna kommentera angående den där artikeln mer ingående, men inlägget skulle bli för långt. Notera dock hennes citat "Du är din egen lyckas smed", mot slutet av artikeln. Eller som i Blondinbellas fall "Min pappa och hans kostymkompisar är min lyckas smeder".

Har för övrigt firat jul tidigare ikväll med min familj, istället för den 24:e. Anledningen var att jag, mor och far allihop arbetade eftermiddag eller kväll igår. Arbeta 14.00 - 22.00 på julafton gör att man känner sig som en äkta proletär.

Continuous fail

Det första klippet är en gammal klassiker från mitten av 2007.



Jag hade personligen inte sett uppföljaren, där Miss Teen South Carolina levererar samma svar en gång till, lite mer tillputsatt förvisso, men lika jävla korkat. Hon bemöts dock av applåder från programledarna, vilket är nästan lika roligt som klippet i sig.

The Caller

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Rünkbändet

Självfallet har Gaylord som kommenterade det föregående inlägget helt rätt. Hur kunde jag missa att blogga om söndagskvällen?

Jag har sett tre konserter än så länge i år, och fler lär det nog inte bli: Iron Maiden på Ullevi, Less Than Jake på Kulturbolaget och Rünkbändet på Kåren. Den sistnämnda är solklart den bästa, utan konurrens.

Könsrock är en genre jag håller kärt, speciellt när jag är lite på lyran. Rünkbändet är första klassens könsrock. Det är bögigt, det är skitigt och precis på gränsen mellan satiriskt roligt och omoget, men så att det fortfarande går att se med glimten i ögat. Och i röven, naturligtvis.

Tack, Rünkbändet, för vad ni tillför den annars så stagnerade, slentriana musikscenen i Sverige. Tack som fan.

Rünkbändets MySpace

Dålig stil, Richard

Likheterna mellan orden "pedagog" och "pedofil" är förvisso ganska uppenbara (samt mer eller mindre skämtsamt utnyttjade av Infoiter under insparken), men innebörden av orden kunde knappast vara mer olika. Försa stavelsen i PedSex Park kommer inte från det senare, utan det förr, och därmed har namnet intet att göra med att förgripa sig på barn.

Som skämt gick det dock hem...

Angående Amerikanen

Eftersom Ahsan har åkt till Glasgow nu har jag ingen att dricka whisky och diskutera litteratur med på kvällarna, så därför är jag lite bittrare än vanligt. Ahsan och jag är kompisar, på någon nivå, för att vi inte har andra kompisar. Ahsan hade en annan kompis för länge, länge sedan, mannen är känd som Darryl, och är en kanadensare som bor i samma korridor som oss. Han hatar dock Ahsan, för att Ahsan är så dryg hela tiden;

Jag: "Hey Darryl, if you could kill either Usama bin Ladin or Ahsan, who would you kill?"
Darryl: "Well, I don't have any personal problems with Usama..."

Flawless motherfucking victory.

Flawless victory

Jag är en dålig människa

Jag vet. Jag har inte bloggat på hur länge som helst, och jag har egentligen ingen ursäkt. De senaste två-tre veckorna har varit fulla av misslyckanden, klockrena citat och andra fyllehistorier som hade gjort sig väl här, men varje gång jag har försökt sätta mig ner och skriva så har det bara blivit stelt, träigt och tråkigt. Jag vet inte varför - kalla det skrivkramp.

Mitt senaste misslyckande, som jag tänker förbli onämnt, har gjort att jag nu har klassat mig själv som kroniskt singel, och jag orkar inte göra något åt det just nu. Jag är trött på att hoppa genom ringar, och jag skiter i det helt enkelt från och med nu.

En konversation, slutligen, angående ett av mina förra misslyckanden:

Ahsan: "D'you know what a femme fatale is?"
Jag: "Of course, a lethal woman..."
Ahsan: "Right. Like Mata Hari. You know, if you fucked her, your country is fucked..."
Jag: "Right... So?"
Ahsan: "What's the french word for 'man'?"
Jag: "Homme..."
Ahsan: "Okay, so you're the homme fatale. If someone fucks you, their relationship is fucked."
Jag: "..."

L'homme fatale out.

"Döda den där jävla bögen!"

I lördags kväll fick Ahsan och Martin för sig att det vore en alldeles utomordentligt god idé att gå ut, trots att klockan var efter tolv och trots att allihop var nyktra. Dom tjatade tills jag gick med på att följa med, och Martin lovade att köpa en öl, eftersom det främsta skälet till att jag inte ville följa med var att jag hade 25:- kvar på kontot. Vi kunde med andra ord inte gå till något ställe som hade inträde.

Vi gick till Bongo, men kom inte in, för att Ahsan bara är 19. Vi gick till Velvet, "for the hell of it", men där hade dom 25-årsgräns. Vi hamnade slutligen på Ztyle, vilket var ett helt surrealistiskt ställe. Säkert 40% av folket där var rasister som invandrat från orter utanför Jönköping, stället var nästan tomt, trots att det var mitt i natten och det borde vara som fullast, och åldern hos gästerna varierade mellan jailbait och MILF.

Efter att vi beställt varsin öl satte vi oss vid ett bord och spenderade en timme med att tracka ner på andra gäster och skratta åt folk vi inte kände. Efter en stund skrek någon bakom oss något i stil med "Döda den där jävla bögen!" och pekade på Martin, varvid jag och Ahsan började tala med hög röst om dennes (mycket fiktiva) flickvän. "Oh yeah yeah, your girlfriend you know", och Martin svarande "Yeah yeah! With, like, boobs and vaginas all over the place!"

Utbölingarna gjorde inga fler aggressiva närmanden, så jag tror att lögnen fungerade.

Skräck

Vi har en granne, en våning under korridoren. Personen i fråga har ett fysiskt arbete, och är ganska välbyggd (ehuru kortare än mig i varje fall). Han är notorisk i korridoren, eftersom han vid ett tillfälle fysiskt misshandlade en person som tidigare bodde här. Han och hans respektive är också ganska bra på att skriva lappar och liknande efter att någon har haft fest.

Jag, Ahsan och Martin satt och samtalade igår kväll i köket. Klockan var strax innan midnatt, men vi var inte överdrivet högljudda. Plötsligt hörde vi fyra extremt höga bankanden på dörren och Martin, som trodde att någon hade blivit utelåst, sa att jag borde gå och öppna, helt lugnt. Jag avböjde bestämt förslaget och Ahsan gick för att kika i titthålet. Han smög snabbt tillbaka, viskandes något i stil med "It's him! It's him, you guys!"

Samtliga tre glömde allt vad manlighet hette och flydde in på våra rum. Jag hörde någon öppna en dörr i närheten, så jag släckte lampan och låste. Sen kikade jag ut ur mitt eget titthål i någon minut innan Ahsan ringde mig från sitt rum och frågade om kusten var klar. Vi gick ut, och märkte att ingen var där, varvid Ahsan kom ihåg att sist personen utanför var inne i vår korridor kom han in från köksingången, och han sa åt mig att springa och låsa eftersom han inte vet hur man gör. Yeah right.

Jag sprang ändå och försökte låsa, och låste kärvade en kort stund. Allt var precis som i en skräcfilm. Jag hörde ett knarrande i trapphuset och smällde igen den tunga dörren efter att jag lyckades få låset att funka.

Vi diskuterade det hela en kort stund innan alla gick och lade sig, efter att samtliga låst ordentligt om sig. Morgonen därpå, imorse, vaknade jag rätt sent och kände mig febrig. Efter att jag hade ramlat runt en stund i köket, druckit vatten och te kände jag mig lite bättre, och det var då jag insåg att det var fredag och jag missat min eXpentid, när en vän till mig messade mig och frågade om så var fallet. Jag hade 0.56 SKR på mobilen, och kunde inte svara.

En stund senare knackade det på dörren, och jag förmodade att det - som vanligt - var Ahsan. Jag gjorde mig därför ingen större brådska, utan stängde av musiken på datorn och tog på mig en t-shirt. Precis när jag dragit den över huvudet låstes dörren upp från utsidan och istället för Ahsan står där vår käre vaktmästare. Han informerade mig kort om att han hade tagit emot klagomål angående mig och de andra i korridoren, men särskilt någon som bor antingen i mitt rum eller i rummet brevid och som går runt med skor om nätterna. Jag insåg direkt vem det var som hade klagat, och blev lite sur, men svarade att jag inte visste vem som gick runt med skor i mitt rum, men om jag någon gång stötte på personen i fråga skulle jag be honom eller henne att sluta med det beteendet.

En annan person, vår käre granne, steg fram från sitt gömställe bakom kylen och jag tackade min egen intuition för att jag inte sagt något dumt om honom till vaktmästaren. Han påstod att vi hade haft fest kvällen innan, hoppat på golvet, flyttat möbler och liknande, och han ljög därtill om tiden, och sa att det skedde vid ett på natten, med andra ord mer än en timme före vi alla gick och lade oss. Jag svarade att jag personligen inte hade hört någon fest, vilket vore konstigt och han frågade barskt "Vad gjorde du igår vid ett då?" Som om det var något förhör.

Jag svarade kort och lugnt att jag pluggade vid ettiden, och förvisso kunde ha missat att folk gick runt, då jag alltid lyssnar på musik med ett par hörlurar när jag pluggar, men att det omöjligen kunde ha varit fest här. Han svarade att det visst var fest och att han varit uppe och "knackat" men att ingen öppnat. Konstigt.

Slutligen vände han bara på klacken och gick och vaktmästaren föreslog att jag skulle diskutera det hela med mina "kollegor" och sen ringa honom. Sen tecknade han åt mig att han höll med mig, varvid han gick.

Men det här är inte okej. Den här korridoren är måhända sliten och skitig, men den är ändå vårt hem när allt kommer till kritan och en av de fundamentala grundstenarna för en stabilt psyke är att man har ett hem man kan känna sig trygg i. Jag känner mig inte trygg i ett hem där det bara valsar in folk och misshandlar de som bor här. Det är hemfridsbrott därtill, och en kränkning av min personliga och de andra som bor härs integritet.

Så, käre granne, såhär ligger det till: jag måste kunna förflytta mig mellan mitt rum och toaletten, även om klockan är fyra på morgonen och jag gör det heller inte iförd skor. Jag måste även kunna samtala med personer i korridoren, oavsett vad klockan råkar vara, och vi håller
nere volymen i korridoren efter 22:00, men du ska ha det jävligt klart för dig att vi gör det för att det är lagstadgat, och inte av respekt. Jag måste slutligen ha möjlighet att vända mig i min säng om natten, trots att den knarrar ibland, och knarrandet är definitivt inte en adekvat anledning att banka i taket så att min TV håller på att ramla ner från skrivbordet. Hade jag sovit och vänt mig hade du troligen väckt mig och därmed gjort dig skyldig till samma synd som du försöker tillskriva oss. Så håll käften, sluta ljuga och flytta om det inte passar att ha studenter som bor ovanför. Det lär inte flytta in folk som svävar en decimeter ovanför golvet om vi flyttar. Därtill har jag emottagit information om att folk som bodde här förut fick erbjudande om att flytta när det skulle byggas om till studentboende här.

Slutsats: Du har valt att bo här. Än en gång, håll käften och sluta ljuga för vaktmästaren.

Fucking douche.

Karma

Anton och Bagge har beställt nya datorer, för ett femsiffrigt belopp, från Datorbutiken.com. Anton arbetade hela sommaren för att ha råd med en ny dator, och såg fram emot detta mycket. Efter att han därefter mobbat mig och kallat mig "home-wrecker", slog karman slutligen tillbaka. På Datorbutiken.com står numera att läsa:

"Shoppingsajterna Svenska AB, bolaget bakom datorbutiken.com har, har idag 2008-11-17 ansökt om konkurs vid Lunds Tingsrätt".

Det är inte säkert att de får tillbaka sina pengar, och om dom får det så kommer det nog ta ett tag. En sommar av arbete, som skulle bli en ny dator. Men så går leverantören i konkurs. En hel sommar. Arbete. Dator. Konkurs.

Det känns fult att skratta, men jag kan inte hjälpa det.

Dagens citat

"You feed then, you bathe them, you take them for walks. They're made to look cute, but they don't really do anything. Some of them can't even handle that though, and that's sad. They are a lot like women in that aspect."

- Anonymous, on dogs.

Självömkan

Gårdagens vända på kåren slutade med att jag, Ahsan och Martin låg och grinade på köksgolvet över att vi lever så patetiska liv, fast av olika skäl. Ahsan höll hela tiden på att upprepa varför mitt liv är en hora och jag inte har några pengar, vilket inte gjorde något bättre.

Att ha eXpen bakfull var inte heller roligt, speciellt med tanke på att jag skulle lära upp min efterträdare. Hon lärde sig förmodligen ingenting, men var för snäll för att säga något.

Go me.

Fred Phelps

En artikel i Aftonbladet igår fick mig att skratta högt (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3740205.ab). Det är samma människor som står bakom GodhatesSweden.com

Kansas, fuck yeah.

Sömnlöshet

Jag har alltid varit något av en nattmänniska. Jag kan inte sova, så jag tänkte kort redogöra för min fredag, vilken innehöll den sedvanliga ångesten, fast av helt fel skäl.

Vi skulle bara gå på tacobuffén, dricka en öl eller så, och sen gå hem. På kåren mötte vi upp med Christoffer och hans fru, och efter att vi ätit oss mätta skulle dom gå till Bongo. Vi följde såklart med. Eftersom det därtill var Happy Hour i typ tre timmar på Bongo så var det inte svårt att dricka sig full.

Och än en gång gick jag bara rakt in i "fullt ös, medvetslös"-dimman, utan att ha planerat det eller ens sett om jag hade råd att dricka. Efter ett tag uppenbarar sig dock ett mycket större problem: två elever jag hade under min senaste VFU satt plötsligt vid bordet brevid vårat, och därefter följde två av de mest obekväma samtal jag haft i hela mitt liv. De slutade med att Amerikanen diskuterade "guy-code" och avslöjade mitt fatala snedsteg och uppenbara brott mot denna för ett par veckor sedan (epic fail-historien, i korthet), varvid jag mer eller mindre släpar honom därifrån.

Vi gick hem och spelade lite gitarr och jag sa skämtsamt efter en stund "Hey, it's only like eleven, wanna go to Waffi's?" Det ville Amerikanen definitivt, så jag resonerade att även om jag inte skulle dricka är det i varje fall det billigaste stället att göra det på. Väl inne på Waffi's konstaterade vi snabbt att det för det första inte fanns några lediga bord och för det andra inte en annan gäst född efter John Lennons död.

Det slutade med att vi delade bord med ett par andra svenskar som talade fruktansvärt bruten engelska men å andra sidan bjöd oss på mer öl när vår kanna var slut så det fick gå vägen. Jag hade trots allt fortfarande ångest över mötet med eleverna på Bongo.

Efter att Waffi's stängt drog vi oss hemåt, men stötte på en av Amerikanens polare utanför Harry's. Han försökte fixa in oss på Sliver, men vakterna menade att den ingången stängt, så vi fick gå till framsidan. Där möttes vi av starka nejrop följt av ett "släng ut dom", men Amerikanens polare bara drog oss förbi alla hockeyfarsor och vi fick till och med varsin stämpel innan vi snabbt gick genom Harry's och in på Sliver. Där inne fann jag mig själv klädd i Converse, Red Hot Chili Peppers-t-shirt och palestinasjal på ett ställe där alla andra hade kostym eller snygga klänningar. Därtill satt jag vid ett bord med flera ishinkar uppradade. Jävla ekonomer.

Amerikanen blev som vanligt fyllekåt, och ville absolut inte ragga på någon inne på Sliver, utan vi gick till Harry's för att ragga MILFs. Jag stod mest och kände mig obekväm på ett dansgolv som befolkades av människor allihop gamla nog att vara mina föräldrar. Amerikanen sprang runt som en skållad iller och försökte få napp, men förgäves. Slutligen fick han hångla lite med en kvinna som sade sig vara "Fourty-four years old" i garderoben, efter att han svarat det alldeles klockrena "No, no, you're fourty-four years young!"

Därefter träffade vi på en annan kille i våran korridor som plockat upp en DILF och Amerikanen frågade flera gånger högljutt om vi inte "cock-blockade" honom. Han ville inte ha något med oss att göra, vilket jag var nykter nog att märka, och jag drog snabbt bort Amerikanen i riktning mot McDonald's.

Efter lite fyllekäk däckade jag som en klubbad oxe. Så jävla ovärt.

Jessica Chalker

Det här är Jessica Chalker. Hon är det slutgiltiga beviset på att musikbranchen numera är bajs. Att hon inte har ett skivkontrakt är skandal.

Amerikanska valet

I alla preliminära mätningar leder Obama över McCain.

How...

...was I supposed to know?
















Epic fail.

Dagens citat x2

AnnaA: "Hade inte du flickvän, Gabriel? Har ni gjort slut?"
Gabriel: "Ja..."
AnnaA: "Jaha, så det är därför du söker till ordförande!"

(Gabriel blev personligt förolämpad)



Jag: "You going out tomorrow? There's a pre-party at my zero's place, you know."
Ahsan: "Great, invite some girls who speak good English there."
Jag: "What? Why don't you invite some girls?"
Ahsan: "Why would they go to a party where they don't know anyone?"
Jag: "Well, you are going and you don't know anyone..."
Ahsan: "That's because I'm sad and lonely..."

Dick chopped

Ahsan, Martin & co. är ute och dricker öl, för att det är halloween eller något. Jag stannade hemma för att göra klart min VFU-uppgift, vilket var viktigare än att dricka sprit - särskilt som vi var ute igår också.

Dom stormade precis in här, Ahsan var jättefull, vilket innebär att han troligen druckit 4 eller 5 öl. Martin berättade att Ahsan precis insett att han förmodligen är omskuren, vilket han inte vetat om innan. När han stod på toaletten skrek vi saker som "Did they chop your dick, dude?" och "Does it look like an elephant's trunk?" Självfallet väldigt, väldigt roligt. Ahsan ville döda mig och började skrika saker om min morsa, på svenska.

Gnäll

Jag vill inte har mer VFU nu, jag vill bara lägga mig och sova i mer än fyra timmar åt gången.

The Strawberry Field

För ett tag sedan ramlade jag in på en god väns Facebookprofil och fann en länk till en musikblogg han just hade startat med ett par andra bekanta. Jag läste genom de få inlägg som hade skapats under bloggens då två eller tre dagar långa livstid och skickade en snabb Wallpost om att jag gillade den. Nästan direkt fick jag svar med en inbjudan som löd: "Inget slår Beatles! :) Vill du vara med o blogga där? Skriver om allt som har med musik o göra. The more the merrier och du skriver grymt bra. :)"

Tackar och bockar, självfallet ville jag vara med. Så, när ni ändå inte har något att göra och sitter här och läser, kolla även The Strawbeery Field.

Call me Tenacious R.

Blondinbella

Isabella Löwengrip, eller "Blondinbella" som hon kallar sig själv slutar nu att blogga. Tack för det. Tydligen så går det att bli störst i Sverige på att blogga bara genom att göra reklam för kläder och skriva om precis ingenting.

Dagens citat

lAhsan: "Can you check the date so the condoms haven't expired?"
Jag: "2011, it's cool..."
Ahsan: "Great. I probably won't get laid till then."

Epic Fail Man

Tidigare idag när jag skulle titta ut mot skyltarna på busshållplatsen lyckades jag riva ner Ahsans rullgardiner och ha sönder ett vinglas i processen. Han uttryckte det som; "Oh, that's typical Robin. Comes in, fails and then leaves."

Detta kan tyckas taskigt, men sant. För en stund sen skulle han sätta upp sagda rullgardiner igen, och efter ett tag lyckades han med detta, men han hann inte säga mer än "Who's the man?" innan ett av fästena släppte och han än en gång blev ståendes med en lös rullgardin. Jag kunde inte låta bli att skratta, varvid Ahsan anklagade mig för att vara ond. Good game.

Dagens citat

Ahsan: "No, you're right. It is a lot harder to walk up to one woman than two. I mean, if you walk up to one woman, she knows that you're thinking 'pussy', and she'll think 'no pussy'. There's a conflict of interest, you know."

TV6:s "mellansnack"

Är det någon mer än jag som på sistone reagerat på att TV6:s mellanpratare har börjat bli konstiagre och konstigare? Förut var allt han sa "härnäst Family Guy bla bla", men nu drog han precis en vits om att han sitter i en grotta brevid Usama bin Ladin.

Hög omgwtf-faktor.

Karma

Jag skrev igår att jag kände mig väl förberedd för lektionen jag skulle hålla idag. Tyvärr försov jag mig. Första veckan på VFU:n. Inte lite heller, typ två timmar. Så jag ringde min handledare så fort jag blivit klar nog att använda en mobiltelefon (läs: gått upp och märkt hur ljust det var ute). Hon skrattade mest, men det var ändå rätt tråkigt att missa lektionen i fråga. Surt för henne också att komma dit oförberedd och vänta sig att en hurtig lärarkandidat ska ta hand om allt.

Also, God damn:

VFU

Det allra bästa med att ha VFU nu är att kursen i lingvistik är avslutad. Jag kan i ärlighetens namn inte förstå vad vi läser skiten så länge för. Annat än med motiveringen "få en djupare förståelse för språket" så ser jag inte anledningen till att ha fem veckor med översättande av gammalengelska texter, evigt tragglande med terminologi och dessutom en tenta på slutet.

För mig betyder engelskundervisning att lära ut verktyg för att kommunicera. Jag skulle hellre som lärare prata i flera timmar om internetförkortningar och memes, det kommer vara mycket mer hjälpsamt för eleverna när de väl faktiskt kommunicerar med engelkspråkiga personer (förmodligen över Internet). Så kan vi lämna lingvistiken åt språkforskarna och nöja oss med grammatik istället.

Jag ska hålla min första lektion i morgon, och jag känner mig faktiskt väl förberedd för en gångs skull. Det är en liten lustig känsla faktiskt, ganska trygg. Jag kanske borde prova det oftare.

Dagens SMS:
Mitt SMS, till Anton: "Köpte en ben and jerry's på vägen hem. ska sätta mig med min bästa kompis, super mario, och grisa i mig den. vems liv är det som suger nu?"
Antons svar: "Haha jag hatar dig. Själv måste jag vara ovärdig och jobba på kåren. :)"

Glassen var alldeles fantastiskt god. Grattis, Anton.

Dagens citat

"When I saw the kiss, I was thinking I could take it or leave it, but the minute the corporate suits started saying 'No kiss' was the minute I started saying 'Nope, the kiss stays.' We had a band meeting and voted to keep the kiss. We did have a huge backlash from the collage-frat-boys segment of our audience. We got letters denouncing us as 'fags,' and rumours started spreading, and we started to second-guess our decision. But then we figured, 'Fuck it. Maybe it was time to thin out the yokels anyway.' If they couldn't accept what we were doing, we didn't need them anymore."

- Anthony Kiedis, angående hans kyss med Dave Navarro i videon till Warped.

Edinburgh

Följande inlägg är inte skrivet i någon kronologisk ordning och följer endast mitt eget minne, som är lite luddigt på sina stället, för att en Carlsberg kostade £1 på en krog vi hittade och en Guinness £2.70 på en annan.

Resan började sådär. Efter att vi landat i Edinburgh och efter att jag för första gången upplevt det faktum att Ryanair bevisligen ägs av onda dvärgar som inte förstår innebörden med "benutrymme" hände den allra första karmaincidenten på resan. Jag fick min väska rätt fort, allt verkade vara bra, och efter en stund kom Gustafs, och han utbrast - mycket bittert - "Någon har snott mitt hjul!" Jag skrattade självfallet åt hans missnöjdhet och vi började gå mot bussen som skulle ta oss från Glasgow till Edinburgh (Fuck yeah! Ryanair!)

Halvvägs till bussen märkte jag att min väska skrapade otäckt mycket i marken, och Johannes påpekade att ett av mina hjul såg konstigt ut. Det var såklart sönder. Karma, som sagt. Att min väska vägde kring 14 kg gjorde det inte bättre.

Efter att ha checkat in på vandrarhemmet som vi skulle bo på gick vi för att leta efter en krog att inviga vår vistelse på. Vi hittade ett ganska pitoreskt ställe, men trots att klockan bara var sex på kvällen var det nästan fullt, och vi fick inget bord. Vi tog ändå en Guinness var, och Johannes lyckades i varje fall dricka halva sin pint.

Johannes var för övrigt en nästan outtömlig källa av anekdoter, triviala fakta och allmänt roliga citat under veckan. Top tre lyder som följer:

"Jag skulle nog kunna lära mig läsa en halv sida per sekund ungefär, om jag verkligen ville."
Savant, var ordet.

"Jag kan sjunga typ två och en halv oktav över högt C utan att gå upp i falsett."
Gustaf har tagit sånglektioner i åtta år, och blev i det närmaste personligt förolämpad.

"Jag har kunnat alla Red Hot Chili Peppers låtar i huvudet, men glömt det mesta."
Då han inte hört Stadium Arcadium så är det väl bara en sisådär 140 låtar. Här blev jag personligt förolämpad.

Jag måste tyvärr prata lite om vädret. Hela veckan var det uppehåll, och ibland riktigt soligt, något man inte sett i Edinburgh på ett tag, tydligen. James, vår kontaktperson på University of Edinburgh, sa skämtsamt att "You Swedes obviously brought the weather with you." Ironiskt nog började det regna i samma stund som vi satte oss på bussen för att åka hem.

Kvällen före det gick vi på en Skotsk/Svensk buffé på en krog som ägdes av en svenska vid namn Anna. Hon visade sig vara från Svenljunga - och vi pratade ett bra tag om hur nedgånget det blivit på sistone. Hon hade dock bott i Stockholm ett tag, gått på Handels och efter det flyttat till Storbritannien, så hennes dialekt var ganska konstig och inte alls likt den vackra västgötskan undertecknad talar till vardags.

Annas vän Martin visade sig och började gå runt mellan de olika borden där folk satt och åt och drack. James och hans bättre hälft var också där men gick efter en stund för att gå på någon födelsedagsfest. Kring halv tolv tyckte alla utom jag och Gustaf att det var dags att gå hem. Johannes hade sedan en stund tidigare ramlat hemåt efter en Guinness för mycket. Jag och Gustaf satt i varje fall kvar med Anna och Martin, och när man sitter vid samma bord som krogägaren är det inte jättesvårt att få gratis öl och sprit.

Efter en stund kom James och hans bättre hälft tillbaka och fortsatte dricka med oss en halvtimme eller så. Under tiden blev jag och Gustaf fullare och fullare och när krogen väl stängde vid ett på morgonen föreslog Martin - som vi båda uppfattat som homosexuell - att vi skulle dra till ett annat ställe. Anna tackade nej och gick hem, men jag och Gustaf tyckte att det var en alldeles ypperlig idé att följa med den här okända skotten till någon annan krog.

Vi ramlade in på något ställe som låg i den nyare delen av staden. Närmre än så kan jag inte specificera läget. På väg dit märkte jag att jag inte hade några pengar kvar. Vi stannade till vid en bankomat och jag tänkte något i stil med "Fan, jag måste ju ha pengar om vi ska supa... £20 är för lite, jag tar ut £30." Detta trots att jag redan var rätt lagom. Jag har fortfarande kvar två tiopundare, och nu måste jag istället betala växlingsavgift på Forex.

Jag och Gustaf bestämde oss för att det vore en god idé att besöka herrtoaletten så fort vi kom till den nya krogen, och Martin ställde sig i kö vid baren. Vi sprang på en stupfull gentleman från Krakow inne på herrtoaletten som frågade lite snabbt; "You guys wanna come smoke some really good weed?" Vi tackade nej, vänligt men bestämt, och gick därifrån. När vi kom tillbaka till baren hade Martin redan köpt öl, och jag tror att det här var kvällens sjätte eller sjunde gratisöl jag drack.

En timme senare kände vi att det var dags att gå hem och däcka, och vi tog farväl av Martin. Gustaf var nära att bli påkörd av en buss och några tjejer i övre tonåren skrek något åt mig som jag inte förstod (förmodligen på grund av blandningen skotsk brytning + alkoholintag på båda håll) men i övrigt klarade vi oss hela vägen hem utan att gå vilse och utan incidenter.

Det ovan var en kväll i sig dock, vi drack annars inte jättemycket. Dagsaktiviteterna började alltid vid tio som senast, och det var alltid en bit att gå, så vi kunde inte ens dricka så mycket om vi ville. Vi deltog i många kulturella aktiviteter, såsom skotsk dans, litterär pubtour (som förvisso innefattade öldrickande också) samt ett par skolbesök och föreläsningar. I korthet hade vi nästan alltid fullt upp.

Edinburgh visade sig inte vara "London i norr", som jag tidigare trodde, utan helt annorlunda - på både gott och ont. Jag hade i vilket fall som helst en mycket intressant vecka där.

Mer citat

(På tal om Bruce Dickinson's radioprogram)

Jag: "Yeah, Anton's pretty convinced that I would sleep with him, given the opportunity, although he's a guy and you know, quite hairy."
Ahsan: "I'm willing to bet all my money that you would."
Jag: "Then again, you don't have any money as of today."
Ahsan: "Touché."

Allt är packat inför morgondagen. Jag ska bara diska lite och sen är jag klar att åka. Det är förmodligen första gången som jag har haft framförhållning nog att vara klar med någonting tio timmar i förväg, så jag ser det personligen som ett genombrott.

Dagens citat

"I'm not emo, that's the problem. I'm gonna eat yoghurt and jerk off. People probably have some other way to deal with loss, I don't know. Maybe it's a cultural thing..."

- Ahsan, efter att någon stulit 50 000 från hans konto

Dagens citat

"It's very difficult to iron clothes. I have tried, and as you can see from, you know, most of the pictures, failed miserably. I can just about manage a shirt, as long as you don't look at the back. There's a struggle between the front and the back, because when you iron the front, you put creases on the back, and when you iron the back, you put creases on the front. What a bloody stupid invention!"

- Bruce Dickinson, efter ett långt mail till hans Friday Night Rock Show

Det förklarar i korthet anledningen till att jag i princip aldrig stryker mina kläder. Jag har inte någon strykbräda heller, vilket kanske bidrar till det.

Prioriteringar

Det var meningen att jag skulle vakna tidigt idag, gå upp tidigt, börja plugga tidigt och faktiskt börja skriva på uppsatsen som ska in på torsdag. Jag tänkte även eventuellt börja läsa till tentan på fredag. Jag spenderade två timmar vid skrivbordet, skrev totalt ett stycke, spelade Brawl och kollade på filmer på YouTube.

Sen gick jag till skolan, och planerade att då gå direkt hem, äta och sen studera. Istället satt jag på Wayne's efter föreläsningarna och diskuterade kreationism med en klasskamrat. Det goda i sammanhanget var att det gick ganska städat till, trots att vi hade olika åsikter.

Ahsan ringde och ville göra research till ett framtida projekt, och jag sa att jag inte alls hade så mycket att göra. Jag gick därefter tillbaka till skolan, efter en kort lunch/middag, och satt på Wikipedia, CNN och andra obskyra sidor som jag hittade via Google till ca. 23:30.

"Bra där", som Ekonomen hade sagt.

Dagens citat

Ahsan: "You're always doing this! You take something I say, something completely normal, you turn it homo, and then you take it personal!"

Jag skyller självfallet på Anton.

Trauma

Jag och Ahsan gick ut på balkongen för att röka för ett par timmar sen. Där ute satt redan en tjej som var på förfest i korridoren bredvid. Vi småpratade lite, och efter att jag hostat några gånger sa Ahsan, med ett helt lass ironi: "Oh, don't mind him, he's sick... Mentally..."

Tjejen tittade åt mitt håll och frågade om så var fallet. Jag spelade med, och förmodade att hon hade förstått ironin, och svarade att det stämde. Hon frågade igen, och när jag kastade en blick åt hennes håll kunde jag inte undgå att bli helt övermannad av det fullständigt nedlåtande hat hennes blick medlade. Trots att jag kände mig helt kastrerad lyckades jag stamma fram att det Ahsan sa bara var på skämt. Jag är inte säker på om hon trodde mig.

Jag kommer aldrig komma över när hon, med sin uppenbara, klingande stockholmsdialekt sa "Seriöst? Är du psykiskt sjuk?" Aldrig.

Skräck

Jag hörde precis ett stön från rummet brevid. Jag vågar inte längre lämna mitt rum, och jag måste duscha och sen gå till skolan.

Vad ska jag göra?

Less Than Jake

Malmö, 6:e December. Biljetterna bokades idag <3

Dagens citat

Ahsan: "I'm thinking about creating micro-waveable babies, you know? You put 'em in, they're born, they grow and then they're ready to be eaten. 20 minutes or so..."

Jag vet inte om jag vill skratta eller kräkas.

R.E.M.

I går när min käre bror hämtade mig hemma berättade han på väg till bilen att någon kört ut framför honom i en rondell och att han således måste köra in i mittrefugen. När vi kom till bilen var vänster framhjul platt och vi fick spendera en god stund med att byta det däcket. Det var i varje fall tur att han hade ett reservhjul med sig.

Denna bil tänkte vi ta till Stockholm i morgon för att se R.E.M., men då det verkar vara svårt med ett hjul som man bara får köra 70 km/h och då jag fortfarande har feber och förkylning tyckte alla att det var en god idé att stanna hemma istället.

Undrar hur många år det tar innan R.E.M. orkar ta sig hit igen?

Allt var Antons fel

Jag vill inte ens prata om insparken. Jag tänker inte skriva något som har med den att göra. Alla som bryr sig var där. Jag vill bara tacka alla nollor och övriga faddrar för en kul vecka, och säga "good game" till alla lag som inte vann. Losers.

I fredags ramlade jag in på Facebook, av ingen särskild anledning. Ahsan var online och frågade snabbt om jag inte ville hänga med på pretto-after-work på 8 glas. Sure, 35:- för mat och öl är okej. Efter det köpte vi konjak och whiskey på systemet och fick för oss att gå ut, även om det var oplanerat. När vi satt på balkongen och drack sprit, rökte och diskuterade litteratur öppnades dörren brevid och det visade sig snabbt att korridoren där hade födelsedagsfest. Planen var att gå på Sambakväll på Karlssons.

Vi var med på deras förfest men dissade Karlssons, eftersom jag hade Converse på mig och förmodligen inte skulle komma in. Istället gick vi till Bishop's Arms och drack Guinness och sen till Waffis för att dricka shots. Vi tänkte gå vidare därifrån efter shotsen och en ölkanna eller så. När vi stod utanför och rökte kom ett gäng av mina nollor med tillhörande kompisar förbi. Dom hejade snabbt och gick sedan in, efter att fullständigt ha dissat mig och Ahsan för att vi ens tänkte på att gå till Waffis.

Veronica, smått berusad, med en kompis jag inte kände, sprang också förbi. Dom stannade och pratade Engelska med Ahsan, vilket han verkade ha lite roligt åt. Sen deklarerade dom att dom självfallet aldrig skulle gå till ett ställe som Waffis, och gick vidare till Karlssons (förmodligen). Vi skämdes och gick tillbaka in. Jag skyllde hela tiden på att Ahsan bara är 19, och därmed inte kommer in någonstans.

En shotbricka var och en ölkanna senare märkte vi att klockan blivit nästan ett, och beslutade oss för att dra hem istället för att leta efter något ställe vi kunde komma in på, och
stannade till på McDonald's för lite fyllemat. Klass. Där inne förvandlades Ahsan till ett svin, och när en tjej gick före oss i kön för att möta upp med sin kompis spenderade han de följade fem minutrarna med att bara snacka skit om henne indirekt. När dom fick sin mat ropade han "Hey, that's my burger!" efter henne, och fick ett nonchalant långfinger till svars. Vi skrattade mest. Efter att Ahsan sen försökt lura till sig några tjejer i övre tonåren på efterfest, och grundligt misslyckats, tog vi vår "mat" och gick hem.

Jag däckade efter att ha ätit upp, och blev inte bakfull alls tack vare det.

TL;DR - Ahsans liv är en hora, och han har inga pengar.

Helgerån

En till youtubefilm. Dom som känner mig vet att jag tycker att Red Hot Chili Pepper's låt Snow ((Hey Oh)) är helt ok. Eller ganska bra, om sanningen ska fram. Därför började jag nästan gråta när jag såg den här filmen:



Okej, dom spelar ganska bra, sångaren har en okej röst men vad fan är det han sjunger? Han kanske har hört Snow en gång på radion eller liknande. Det hade varit mindre pinsamt om han hade haft ett papper med texten på med sig på scen. Jävla idiot.

So that's what that song's about...

Tillbaka i Jönköping, ingen tillgång till internet hemma, mitt liv är en hora och jag har inga pengar.

Rant

Någon (läs: Anton) tycker att jag är för dålig på att skriva här. Det har sina orsaker;

* Jag har inte gjort någonting förutom att jobba de senaste veckorna. Det innebär att varenda inlägg hade varit något i stil med "Jag gick upp, gick till jobbet, hade tråkigt, det var varmt, kom hem, kollade på film, trollade ett par nubs på ett forum och gick och lade mig". Det är tråkigt som fan att skriva, och ännu tråkigare att läsa.

* På grund av körtelfebern har jag förhöjda levervärden. Det innebär att jag inte kan dricka sprit, och en stor del av bloggens innehåll (dvs. fyllehistorier) försvinner direkt.

* Jag är en dålig människa.

Så, därför spelar det inte någon roll om någon (läs: Anton) klagar, för jag kommer inte skriva mer för det. Snart är det dock slut på arbetet, bara två dagar kvar och på onsdag åker jag hem igen. Fuck yeah.

Och ja, det här är ett blogginlägg om att inte skriva blogginlägg.

Soon

Snart är jag äntligen klar. Två eftermiddagar och två nätter, och sen tillbaka till Jönköping. Som Gert Fylking hade sagt, "äntligen".

I övrigt måste jag prata lite om det här. Okej, jag gillar inte emo - oavsett om man pratar om musiken, klädstilen eller vad som, men att förbjuda det? Kan det vara så att ryska politiker inte förstår att depressionerna och självmorden snarare beror på Rysslands sociala problem än den "farliga ungdomstrenden". Jag skrattar oavsett, uppenbarligen.

Iron Maiden, Ullevi och Svenska fans...

Länk.

<3

Läkarbesök

Jag har haft feber sedan i lördags. Jag gick och lade mig när jag kom hem från jobbet, vid sextiden på morgonen, och mådde helt okej. Jag sov i fem timmar och när jag vaknade mådde jag skit, kort sagt. Det slog mig inte att använda en termometer förän på måndag morgon, och då hade jag nästan 39C. Det släppte inte heller, utan höll i sig tills igår, då jag fick för mig att åka in till läkarstationen.

Eftersom jag hade haft feber så länge fick jag tid hos en doktor direkt. Farmor följde med till läkarstationen eftersom hon skulle till apoteket som ligger i samma byggnad. Efter att ha väntat i tjugo minuter fick jag träffa läkaren som kollade mig i halsen och lyssnade på mina lungor. Det tog ungefär två minuter. Sen fick jag gå och sätta mig i väntrummet i ytterliggare tjugo minuter innan det var dags för provtagning.

Blodprov och salivprov togs direkt innan jag skulle lämna ett urinprov. Jag hade inte druckit något den morgonen, och svettats ganska mycket under natten så det som kom ut hade ungefär samma nyans som Coca-Cola. Trevligt.

Jag hann knappt sätta mig ner i väntrummet innan jag blev kallad igen till labbet för ännu ett blodprov som skulle skickas till Borås. Dom ville visst kolla mina levervärden också. Efter att blodprov nummer två var avklarat fick jag träffa läkaren igen och hon hann säga "körtelfeber" innan en annan läkare tog tag i henne och drog ut henne ur rummet. När hon återvände fem minuter senare förtäljde hon även att jag hade dragit på mig en urinvägsinfektion.

Efter att ha hämtat ut piller mot infektionen fick jag köra hem, något febrig och yr, med farmor i passagerarsätet som inte hörde vad jag sa. Ännu trevligare.

Upp med handen alla som har spenderat en halv förmiddag med bara pensionärer i ett väntrum.

Dagens citat

"I'm not afraid of flying, Vince. I'm afraid of crashing."

- Turtle, Entourage

R.E.M. - Bad Day

Jag försov mig till min tandläkartid. Det blir fjärde gången jag får boka om. Good game. Det blir dyrt när jag väl går dit.

Jobbet idag var inte jättestimulerande. Snarare tvärt om. Det enda minnesvärda som skedde var när gubbarna diskuterade Islam i rastrummet. Jag kunde inte undgå att höra deras konversation och jag var nära att säga något, men lyckades hålla mig.

Det var tidvis rätt insnöat. Amerikanska södern-insnöat. "Mamma och pappa är kusiner"-insnöat. Lägg på den bonniga dialekten så blir det ännu värre.

Jävla stil.

Alkoholskada

Jag har upptäckt en mindre alkoholskada hos mig själv. Jag kan inte längre dricka Sprite, för den smakar bara grogg, och det är så jävla äckligt.

7up går bra dock, och smakar som Sprite brukade göra, innan den började smaka grogg.

Job's done

Semestern var officiellt slut idag. Det hände i princip ingenting på jobbet idag. Allt stod still, och hela skiftet var bortkastad tid. Alla tog jättelånga raster och pratade bort hela förmiddagen. Mjukstart i all ära, men lagom brukar ju vara bäst.

Jag sprang på Bjarne på väg till skiftet, då han var på väg hem. Han hade varit på Arvikafestivalen i helgen och såg lite sliten ut.

Jag känner mig trött och oengegerad.

High Chaparral

Vi hade teambuilding idag på High Chaparral. Bara fyra av oss, resten jobbade, men ändå. High Chaparral är ett ganska mystiskt ställe. Jag har inte varit där på i varje fall tio år, och allting var plötsligt mycket mindre än jag minns det, speciellt tåget. Några av skådespelarna är i själva verket utklädda entusiaster och turister, och andra är så våldsamt dåliga att man tror att de är entusiaster eller turister.

Vädret var nästan löjligt bra, men eftersom jag knappt hann hem för att vända i morse hade jag inte ätit någon frukost, och blev rätt fort helt uttorkad. Detta till trots var dagen överlag mycket trevlig. Vi köpte ett gäng hattar att använda under insparken och tog ungefär en miljon kort.

TL;DR - Det var det värt.

Caps

Jag och min käre bror höll i en liten sammankomst igår kväll. Vi tänkte capsa, och efter att ha köpt plastmuggar på Ica och tiggt kapsyler på pizzerian drog vi igång. Som vanligt var jag kass, men eftersom bara Basse och Micke hade capsat innan så var jag i varje fall inte sämst. Jag drack nog mest dock, eftersom Basse capsade mest på mig.

Folk blev jättefulla, och vi drog oss ner på Simpes rum för att lyssna på musik och ta det lugnt istället. En stund senare drog några hem, så jag, Basse och Tob satte oss i vardagsrummet istället, så att Simpe kunde sova av sig ruset och köra bil idag.

Efter en lång och jätteinvecklad diskussion om personlig utveckling satte sig Tob i gungstolen som står i vardagsrummet. Den har tillhört min farfar, och innehar därmed stort affektionsvärde, speciellt för min far. Det sket Tob i bevisligen, och hade snart sönder ryggen på stolen genom att gunga över. Vi limmade stolen i morse, men det syns lite ändå. Far blev rätt sur.

Frånsett det, och att det var så jobbigt att städa i morse så var det en trevlig kväll.

WHAT HAS SCIENCE DONE?!

Alkohol är orsaken till och lösningen på alla världens problem

Fotboll och öl
Så jag har lite historier att redogöra för. Till att börja med skulle vi titta på fotboll hemma hos Buttman i onsdags. Det gick jättebra. Jag och Anton (vem annars?) öppnad första ölen vid tre på eftermiddagen. Vid slutsignalen hade i varje fall jag druckit fem öl, och vi var självfallet mer eller mindre tvingade till att dränka våra sorger i sprit.

Southern Comfort + Cola samt Vodka Pears + Sourz Apple + Sprite var de två drinkar som serverades hos Buttman, och Emilia drack under hets ren Southen Comfort. Bra där. På väg hem till Anton för att efterfesta jagade jag Anton på en grusgång (av okänd anledning) och plötsligt kastade sig marken rakt upp i ansiktet på mig. Anton hade svårt att sluta skratta och jag hade svårt att gå.

Hemma hos Anton drack vi shots, whiskey och fler groggar innan jag däckade i soffan, för att en stund senare gå och spy och sedan gå hem.

Jag vaknade upp av att Anton stormade in i mitt rum dagen efter, bakfull som aldrig förr. Vi mötte upp med Paris och åt bakfyllehamburgare på McDonald's. Kvällen var dock trevligare.

Midsommarafton
Som vanligt hade vi ingen aning om vad vi skulle göra, utom att vi skulle vara hemma hos Bjarne. Jag hade inte varit på systemet, så jag blev tilldelad öl av mina föräldrar. Det kändes ungefär som när jag var 16 igen. Jag och min käre bror mötte upp med Micke och gick hem till Bjarne där bland andra Stefan och Tob satt och hängde. Vi började dricka lite öl, och Stefan bjöd snällt på sin whiskey, helt säkert av Amerikanskt ursprung och ungefär hälften så gammal som mig, om ens det. Den gick ner ändå, och smakade helt okej.

Bjarne drog iväg vid 21:15, för att gå till jobbet. Synd. Jag och Tob kokade makaroner efter att det stod klart att ingenting var öppet i närheten (vilket ingen förvisso trodde från början). Det fanns senap och ketchup att äta till.

Vi beslutade att gå hem till mig och brorsan istället, för att det vore taskigt att stöka ner hos Bjarne om inte han är där. Ett kort stopp gjordes hemma hos Micke för att hämta mer öl. Vi mötte en tjej som tydligen varit ihop med både brorsan och en av hans kompisar. Hon följde med hem och alla fortsatte dricka öl. Jag spelade lite gitarr, trots att jag var så full att jag inte kunde känna mina fingrar längre, Micke var ändå imponerad av mina virtuosliknande färdigheter.

En kort stund senare försvann tjejen tillsammans med Tob, och hon återvände efter en halvtimme iklädd bara linne och trosor, för att be oss hålla käften. När jag sedan skulle gå upp på mitt rum för att däcka hörde jag hur Tob och tjejen i fråga tagit plats i min säng. Jag däckade på skinnsoffan i finrummet istället.

Morgonen därpå, efter att Tob och tjejen åkt hem, bytte jag sängkläder i min säng. Dom ligger fortfarande kvar i en påse på mitt rum, jag vet inte om jag ska bränna dom eller slänga dom någonstans i skogen.

Allt som allt var det ett traditionsenligt midsommarfirande. Tyvärr.

Rant

I dag hade jag tänkt klaga lite. Gnälla lite. På en annan gnällig person. Jag skjuter mig själv i foten - som vanligt - men jag tänker frånse från det nu.

Vana läsare av tidnigen Metro vet förmodligen vem Johan Staël von Holstein är. Han är VD för något företag och därtill krönikör i just Metro. Han skriver (läs: ordbajsar) om lite allt möjligt, men främst är det politik, ekonomi och hans eget ego som är föremål för debatt.

Nu är det inget fel på att tro på sig själv, men när man påstår sig kunna konkurrera med både Facebook och Google så vill det till att man också har lite krut att skujuta med. Detta har inte von Holstein. Han har sitt eget ego och sin skinnrock, och det är allt.

Som en antireaktion mot von Holsteins krönikor startade en vardagshjälte gruppen "Jag torkar stjärten med Johan Staël von Holsteins krönikor" på Facebook. Den har lite över tusen medlemmar, men von Holstein kan absolut inte tolerera att någon i vårt avlånga land inte gillar honom och hans åsikter, utan tillägnade en krönika åt att klaga på Facebookgruppen och förklara vilken god människa han är .

D-o-u-c-h-e.

Så, Johan Staël von Holstein, när du nu läser detta, efter att ha googlat dig själv i morgon bitti, jag vill bara att du ska veta att jag inte ogillar dig för dina politiska ställningstaganden eller för ditt arbete. Jag ogillar dig för att du för det första är så självgod att det smakar illa i munnen när man läser det helgerån du kallar krönika, och för att du är så satans dålig på att skriva men ändå får utrymme i Sveriges största morgontidning.

Bra där?

Sov ingenting i natt, det är för varmt på rummet. Satt uppe och skrev istället, vilket kanske inte var så illa ändå.

I dag ska jag bara äta pizza, spela TV-spel och eventuellt läsa grammatik. Allt detta blir ju bättre om man är lite trött, right?

Dagens fundering

Kommer jag hamna i helvetet för att jag skrattar åt det här?

At last

Alas, my year has come to an end.

Jag åker hem snart för att jobba i sommar. Jag ska lämna paradiset i Sveriges Jerusalem, och återvända till de mörkare delarna i Sverige för att arbeta och läsa grammatik inför omtentan i Augusti.

Efter det blir det inspark, och fadderarbete. Mycket nice.

Innan allt det här blir det dock en sista tenta - i "Linguistics and Phonetics". Jag känner mig inte jätteladdad.

Bästa kommentaren någonsin & dagens citat 13:43

Ja, jag vet. Jag tycker också att det är jävligt roligt, och framför allt moget att be andra människor skaffa ett liv.

Dagens citat:
Jag: "Somebody posted a comment on my blogentry..."
Ahsan: "Oh yeah?"
Jag: "Yeah. About us having to get a life or something..."
Ahsan: "All right. Tell him iLife will give us a life."

Som Borat hade sagt: high five.

Quote of the day, 17:46

Ahsan: "I'm pretty sure if Google and Apple merged into one company, they would be pretty much God. I mean, they could give you eternal life and everything."
Me: "iEternalLife?"
Ahsan: "iEternalLife, iHeaven, whatever..."

Gabriel and friends

Dagens citat, 15:02

Snakepaw says:
i'm dick, you're an asshole...we should get together sometime

Bitter much?

AG plus

Okej, efter lite efterfrågningar om just det här inlägget är det alltså dags: en (något) fullständig redogörelse av Absolut Gotland.

Torsdag
Efter att ha skippat sista lektionen för att gå och köpa "importerad" öl var jag och Anton goda förebilder en stund. Vi gick mot Östra Centrum med två flak öl var i famnen, och passerade en hel skolklass med femtonåringar. Ett par killar frågade också om det var fest ikväll. "Lite", blev svaret.

Efter att ha dumpat ölen hemma och panikpackat färdigt skulle Sara och Anton gå till McDonald's och äta. Jag hade redan ätit, men följde med för att gå på toaletten. Då hade vi redan bytt om till overall och hade alla grejor med oss. Väl inne på McDonald's mötte jag tre av eleverna jag hade under min senaste VFU. Dom undrade lite försynt vad jag hade för konstiga byxor på mig. Jag har sällan skämts så mycket.

Vi drog ändå mot bussarna och efter att ha druckit ett par öl bar det av mot Oskarshamn. Väl framme fick vi vänta en stund innan båten gick, men vi capsade istället för att hålla igång stämningen. Det regnade lite men Wennlo var så full att det var överlag roligt ändå.

Båtresan var bajs, ölen var dyr och folk i allmänhet fulla. När vi kom fram fick jag allra först mitt bagage, men jag fick vänta länge på alla andras. I Kneippbyn, en kort bussresa från Visby, satte Tightass upp tälten jättefort, och jag och Paris däckade rätt fort.

Fredag
Jag blir väckt av att hela tältet är helt vitt av solljus utifrån. Fåglarna kvittrar utanför och det hörs hög musik från någon stereo precis brevid tältet. Folk skriker och sjunger med och drar olika dryckesvisor. Min första tanke är att det är förmiddag, och dags att gå upp och börja festa igen. Jag kollar på klockan och inser att hon är blott 05:15.

Jävla offer.

Jag lyckades emellertid sova ett par timmar till, men Paris gick upp för att börja festa. När jag väl kröp ut ur tältet var det svinkallt utanför och jag svor åt mig själv för att jag bara hade min SPJ-hoodie med mig.

Det var segt att börja dricka igen. Anton var bakfull som aldrig förr, då han druckit en massa Minttu kvällen innan. Vi andra åkte ändå in till Visby för att turista och köpa mer alkohol. Vi såg bland annat den jättestora domkyrkan, där vi tände ljus. När vi kom ut ur kyrkan sken solen igen. Det var lätt för att vi tände ljusen.

Sittningen på kvällen var såklart jättedålig, men maten var okej. Ölen var inte mycket att hänga i granen, men gratis i varje fall. Spexen var precis så dåliga som väntat. Jag insåg på kvällen hur lite öl jag hade kvar. Inga pengar heller. Illa.

Lördag
Lördagen började senare än Fredagen, vid halv tio eller så. Jag drog på mig overallen och ramlade ner till matsalen för frukost. Jag lånade även en dusch i ett av hotellrummen, vilket var bland det bästa jag gjort på länge. Vi åkte till Visby även på lördagen, men gjorde ingenting speciellt produktivt.

Sen söp vi oss fulla än en gång, och sittningen var även på lördagen var kass. Maten var oätlig, och ölen smakade bara vatten.

Lördagskvällen var ganska kall. Anton sprang bort sig i skogen och slutade svara i sin telefon. Jag och Emilia försökte leta upp honom, och jag drack upp min Minttu. Efter en timme kom Anton tillbaka och berättade att han sovit i skogen. Tack för den.

Söndag
Söndagen började ganska tidigt. Vi slängde ihop våra tält och städade runt platsen innan vi fick frukost, och efter det åkte vi hem. Vi fick pris för "Mest trashade tält", vilket nog stämde; jag reste det två gånger på lördagen och det var skrämmande instabilt på söndagsmorgonen.

Hemresan gick ganska bra, båtresan var tråkig som fan, men bussresan gick fort då vi kollade på Welcome to Collingwood.

Tisdag
Efter en ganska händelselös måndag bestämde jag mig för att ägna tisdagskvällen åt lite skolarbete. Detta föll dock så fort Emma föreslog att vi skulle kolla på Lock, Stock and two Smoking Barells och dricka öl istället. Det gick fort att bli full, vill jag lova.

tl;dr - AG var lite av en besvikelse, men kul överlag. Mitt liv är en hora och jag har inga pengar.

(Går)dagens citat, 20:47

(Efter att Sara gett Anton en kram)

Sara: Det kunde jag ju inte säga.
Jag: Kunde du inte bara sagt "kram"?
Sara: Men då räcker det väl för dig att bara säga "knulla", så är väl du tillfredsställd, Robin?

Dagens citat, 10:53

(I en diskussion om mat och hur kul/tråkigt det är att äta)

Jag: "Det beror ju på vad man gör samtidigt som man äter, se på film, läsa en bok, äta med nån polare eller något..."
Emma: "Ja..."
Jag: "Om man däremot sitter här hemma själv och äter bara potatis med salt, så förstår jag om det inte är så jävla kul."
Emma: "Ketchup också..."
Jag: "Ketchup?"
Emma: "Ja, det är ju ändå helg, liksom..."

Dagens citat, igår 15:51

Buttman: "Singstar kan ha förstört folkhemmet."

Vårstämma <3

Stämmor är bättre än både sex, choklad och tv-spel på samma gång.

Skämt åsido så var det som vanligt intressant, men långt. Vissa klagade dock oproportioneligt mycket över stämman. Ni vet vilka ni är. Hang your heads in shame!

Hälsoiten

Jag skriver det här inlägget av flera skäl, men främst är det för att jag ska slippa prata om det här med folk jag känner, och för att vissa (läs: Anton) klagar över att jag inte bloggat så mycket på sistone. Jag tänkte utförligt berätta exakt hur det gick till sist jag "körde i diket".

HI LIFE hade för några veckor sedan en caps på kåren, och jag fick i sista minuten tag på en biljett på omvägar. Kvällen började rätt lugnt, det var en hel den öl som intogs, men inget allvarligt. Mot slutet av capsen började Anton (protagonist och antagonist på samma gång i historien, lite av en antihjälte) capsa med en skara hälsoiter, jag vill minnas att samtliga var av motsatt kön, men jag är inte säker.

Efter att capsen var slut skulle Anton egentligen gå hem, eftersom han hade redovsining dagen efter men det blev inget med det. Hälsoiterna övertygade honom om att mellanfest vore en ypperlig idé, och Anton drog med både mig och Jonas på spektaklet.

Väl där lekte vi "Jag har aldrig..." och Anton tyckte det vore jätteroligt att bara säga saker som han visste att jag var tvungen att dricka på - "Jag har aldrig legat med någon med blå overall", "Jag har aldrig legat med en polares exflickvän", "Jag har aldrig legat med någon som har ett namn som börjar på A". Samtliga av dessa fraser syftar till samma ragg, men det framgick inte då, utan jag framstod helt plötsligt som promiskuös.

En stund senare hamnade jag brevid en söt hälsoflicka i soffan. Vi pratade en stund, om vad minns jag inte, men de andra fortsatte leka "Jag har aldrig..." medan vi hånglade. Good times. I efterhand menade både Anton och Jonas att dom sällan sett någon arbeta så hårt för ett ragg, utan att de flesta - inklusive de själva - skulle gett upp långt tidigare. Go figure, flickan i fråga var inte i samma division som jag själv, så då måste man arbeta lite hårdare.

Samma visa fortsatte på kåren senare, och när Anton för tredje gången kom fram för att krama mig hej då utspelade sig följande konversation;
Hon: "Vad sa han?"
Jag: "Han ska dra hem nu, tydligen."
Hon: "Ah... Ska du också gå?"
Jag: "Nej, inte än..."
Hon: "Bra, jag vill inte att du sticker härifrån utan att ge mig ditt nummer."
Strax innan hon skulle gå gav hon mig sin mobil och jag tryckte in mitt nummer och korrläste det två gånger innan jag gav tillbaka den.

Redan följande dag ramlade det in ett SMS och vi bestämde oss för att vi skulle ses följande lördag. Lördagen kom, och vi gick och åt på Hemma till att börja med. Konversationen var lite stel, som alltid när det är nytt folk man träffar och man vill visa sig från sin bästa sida. Jag vill dock tro att jag inte gjorde bort mig alltför mycket. Efter det gick vi och såg Flyga Drake som jag hade valt ut i förhand, med anledning att det var den enda filmen på bio som inte sög och/eller innehöll en massa våld.

Efter bion åkte vi hem till mig och pratade en stund till innan vi hamnade i sängen. Sexet i fråga var inget spektakulärt, men heller inte dåligt. Jag vill i det här fallet inte gå in på fler detaljer, för det är egentligen inte nödvändigt för historiens gång.

Hon kunde absolut inte sova över, eftersom hon skulle ta hand om sin hund tidigt följande morgon, och inte ville gå upp i ottan för att åka hem. Jag följde henne ner till parkeringen, och hon lovade att höras av snart.

Det var här det började bli konstigt. Vi bestämde oss för att träffas en veckodag följande vecka, och jag var av en ren slump inne på HLK den kvällen, för att ordna med material till min VFU. Hon satt fast i ett grupparbete inne på Hälso, men framåt åttatiden på kvällen fick jag ett SMS, där det i princip stod "Klar nu. För sent, kanske?" Jag svarade att det visst inte var för sent, då jag i praktiken var nästan hemma hos henne. Jag fick inget svar på ett tag, och försökte därefter ringa henne istället. Andra gången svarade hennes rumskompis, som berättade att hon var nere i tvättstugan. Jag fick rumskompisen att lova att hon skulle säga att jag hade ringt och be henne ringa tillbaka så fort som möjligt. Jag gjorde därefter klart mitt arbete och slösurfade i 20 minuter eller så. Det brukar inte ta 40 minuter att slänga in en maskin tvätt, så jag försökte ringa igen. Inget svar. Istället åkte jag hem, och hon var kontaktbar på MSN när jag kom hem.

Hon förklarade att hon var påväg ut ur ett seriöst förhållande, och inte visste om hon ville vara singel eller inte. Jag förklarade hur jag kände, och menade att det var lugnt, och att jag förstod om hon ville vara singel.

Följande helg fick jag ett SMS där hon frågade om jag inte ville komma och sova hos henne. Jag var där vid elva på kvällen, hon sparkade ut sin kompis som var där, och vi slötittade lite på TV innan vi gick och lade oss. Vi gjorde dock inget annat än att sova den natten. Följande morgon sa hon att hon skulle iväg och dansa tidigt på eftermiddagen, så jag gick därifrån framåt lunch. Hon lovade att höra av sig när hon var klar.

Ingenting hände dock, så jag SMS:ade henne senare på kvällen. Jag fick dock inget svar. Inte heller följande dag behagade hon svara på sina SMS, eller på MSN. Jag tänkte ringa först, eller till och med gå dit, men beslutade att det vore skönare att inte fullständigt skämma ut sig. Jag har ännu inte hört någonting från flickan i fråga.

Det ska klargöras här att jag inte vill hänga ut någon eller peka finger åt varken hit eller dit. Hon hade säkert sina anledningar att inte höra av sig. Jag har inte heller något problem med att bli dumpad. Det har hänt förr, och jag har kommit över det efter ett tag. Vad som stör mig i det här fallet är dock att hon inte hade ryggrad nog att höra av sig ens, utan bara började ignorera mig, vilket är ganska dålig stil i det här fallet.

Jag kanske bara är bitter dock.

tl;dr - Baaaaaaaaaaaw.

Fredag + lördag

Jag har inte så mycket att säga om fredagskvällen, den innehåller en hel del luckor. Att nämnas ur kvällens bravader är dock:

* Jag lyckades dricka två shotbrickor på ungefär en halvtimme på Waffis. Christofer, Fanny och Emma satt och sporrade mig till att tävla mot Christofer, så det är egentligen inte mitt fel.

* Riva ner i varje fall ett glas från bordet, så att detta gick sönder, vilket gjorde att vakten började kolla snett åt mitt håll.

* Slicka Anton i örat minst fem gånger.

* Nästan bli utslängd från Waffis, vilket nästan ingen annan har blivit förut.

* Få en minneslucka från Waffis till morgonen efter. Jag har ett svagt minne av att jag gick vid Rådhusparken med Christofer och Kicki.

* Lova Anton att han ska få läsa mina memoarer.

* Lova Anton att jag ska börja spela korpbadminton med honom.

Allt ovanstående, och lite till, är helt borta ur minnet. Good game.

Lördagskvällen var lugnare. Vi drack Sangrea och grillade hemma hos Liza. Hela kvällen spelade folk Buzz Junior, och speciellt Maja och Sofie fick stryk. Det är ett asdåligt spel, förresten.

tl;dr - Buzz Junior är kass, Sangrea är farligt, shotbrickor är ännu farligare.

Nu jävlar

Okej, fyra veckors VFU än så länge, och nu är det dags att en hel satans helg supa skallen i en miljard bitar för att glömma all äcklig ångest som vissa av mina vardagsinslag frambringar.

Eller jag menar, "jag dricker bara för att det är socialt". No u.

Jag hade världens konstigaste och mest ofokuserade engelsklektion tidigare. Det var för dem sista lektionen för dagen, och alla var jättetrötta. Jag klarade inte riktigt av att dölja vilken kass människa jag är, något som egentligen fodras när man går in i lärarrollen. Istället gick jag runt i klassrummet och skämtade med eleverna. En av tjejerna i klassen hävdade bestämt (på svenska) att hon är bättre än mig på att tala engelska, just för att hon åker utomlands till typ Bosnien varje år. Följande dialog utspelade sig:

Jag: "So I guess everyone there speaks English all the time?"
Hon: "Ja... Typ..."
Jag: "Really? How come you're not speaking English now then? We're in class after all."
Hon: "Ja, men jag vill inte slösa bort min engelska på någon som ändå fattar svenska."

Okej. Jag vet att jag har en ganska grov brytning. Jag vet att det finns massvis med folk på varenda högstadieskola som säkert talar bättre engelska än mig (lärare, kanske?). När jag får ta emot dynga som för det första är helt befängd och för det andra kommer från en fjortonåring som inte kan stava till "with", emellertid, blir jag sur. Så sur att det gick ut lite över resten av klassen. Jag läste genom de sista uppsatserna jag fått in, och störde mig lite på alla slarvfel folket som lämnat in hade gjort. Det var sista droppen.

Efter att ha skällt ut eleverna i fråga för att de inte kan stava "I" med stort i, något man borde klara i åttonde klass, så släppte jag iväg de stackars ungdomarna som verkade lite skärrade över min omställning.

Jag insåg i efterhand att jag varit för barsk mot eleverna, eftersom jag uttryckte mig i ordalag såsom "there are simply no excuses left", "you shouldn't be doing these mistakes now" och "this is really, really basic". Jag förlöjligade deras intelligens, och det var ett misstag.

Sist på dagen hade jag ännu en engelsklektion med en niondeklass. Den var om möjligt ännu sämre än den föregående, och fyra tjejer som satt längst fram spenderade den mesta tiden åt att skratta åt mig, ehuru jag inte riktigt vet varför. Jag sa inget överdrivet dumt, och jag uppförde mig mest som vanligt.

Nu är det dock helg. Idag fick vi CSN. Nu ska jag snart till tacon och sen ut och dricka mig kalas. I morgon är det grillfest.

F
u
c
k

Y
e
a
h

tl;dr - Alkoholen är orsaken till och lösningen på alla världens problem.

Beck: Juicemannen

Okej, så jag har inte skrivit något på ett tag. Stäm mig.

I tisdags, när jag kom hem och kände mig jättetörstig, var jag nära att dricka upp juicen jag hade i kylen, men jag beslutade med mer viljekraft än aldrig förr att det vore bättre att spara den till frukost onsdag morgon. Sagt och gjort.

Döm om min förvåning när jag vaknade igår och någon snott hela mitt juicepaket, samt druckit upp hälften av min mjölk. Jag vet att jag hycklar nu, eftersom jag snor en del musik och skit från nätet, men det är en helt annan sak att stjäla mat från någon man känner och dessutom bor ihop med.

Jag komponerade ett litet brev innan, som innehåller ett par lögner, och jag funderar starkt på att sätta upp detta på kylskåpet;

Dear roomies,

I just wanted to let the person who drank my juice and milk know that I've been drinking straight from the carton to avoid creating dirty dishes. I also wanted to let you know that I have a rather severe case of mouth herpes, and I take medicine for this daily. You might want to get tested. You might also want to avoid kissing anyone until doing so.

Signed,
Robin

Att sprida ut falska rykten om att man själv har munherpes är å andra sidan kanske inte så smart, men det vore riktigt, riktigt kul att så fantastiskt äga den personen som står till skuld för det här.

Dagens fail

Kollade precis på The Bourne Identity med mina rumskompisar istället för att planera lektioner till i morgon. Min första lektion börjar om 8 timmar och 40 minuter. Good game.

Win of the day

http://www.chemicalweddingmovie.com/

I came. Hard.

Samtal med Anton, igår 21:46

Anton: "Det känns tryggt att veta att hur bra det än går för dig så kör du ändå alltid i diket..."

Tack.

Sportbladet

Jag såg just Sportbladets van som stod parkerad utanför Handelsbanken inne i Östra Centrum. Jag fick lust att vänta utanför för att slå Lasse Anrell på käften, men jag ångrade mig rätt kvickt. Med facit i hand hade det varit värt det ändå kanske.

LOL of the day

Codderz, regarding the end of Final Fantasy X






Apparently, the retards on the Internet doesn't think that Bungie's writers deserves a "short drop and a sudden stop".

Snow

Okej, min dag har varit rätt jävla kass. Det hela började redan på morgonen, då min HLK-lärare skulle titta på mina två lektioner. Hon och min handledare satt längst bak i klassrummet och blängde argt medan jag försökte ha lektion med en inte allt för samarbetsvillig klass.

Efter lektionerna (två, för att vara exakt) hade vi tre möte, varvid min HLK-lärare negativt kritiserade i princip allt jag hade gjort, men hon poängterade mest avsaknanden av klara mål under mina lektioner, min "oklara planering" samt mitt "oinbjudande kroppspråk". Din mamma. Hon sa däremot att jag är duktig på att prata engelska. Goddag yxskaft.

Skoldagen avslutades med en lektion med den notoriskt stökiga klassen, och jag spenderade hela lektionen med att försöka få en elev att i varje fall hålla käften och sitta still om denne nu inte skulle göra något. Det gick inget vidare.

En kort, rätt kul konversation höll jag dock med ett par elever:
Tjej, ca. 15: "Hej hej..."
Jag: "Goddag" (går förbi)
Kille, ca. 15: (med brusten målbrottsröst): "HON SOM SA HEJ TYCKER DU ÄR SNYGG!"
Jag: "All right... Du tror inte hon är lite ung?" (håller mig för skratt samtidigt som jag öppnar dörren till arbetsrummet)

Efter att jag hoppat av vid HLK och förberett morgondagens lektioner drog jag till Anton, åt god mat och kollade på Little Britain. Fucking sweet. När jag sen kom hem till korridoren ca. 22:00 märkte jag att någon hade lånat min sojaflaska, och inte skruvat på korken ordentligt. Soja hade läckt ut i kylen, och ned för dörren till frysen, ner på golvet. Det tog i varje fall 20 minuter att städa upp, och det luktade varm soja i hela köket. Strax innan jag var klar lyckades jag tappa ner båda iPodhörlurarna i vattenskålen jag hade. Tack för den. Det ska bli kul att se om dom funkar i morgon. En av tjejerna i korridoren kommenterade om min uppenbara städvilja, och hur den skulle komma till bra användning i just den här korridoren.

Nu har jag dock äntligen fått igång uppkopplingen här hemma.

Hon har inte hört av sig sen i lördags. Fucking flail.

tl;dr - Mitt liv är en hora, och jag har inga pengar.

Tenta i engelska

Grammatikdelen: 32/80. 40 krävdes för betyget Godkänd.
Prepositionsdelen: 21,5/40. Godkänd.
Essän: VG. Jättemånga bra kommentarer om bra språk, bra upplägg, bra innehåll, bra behandling av ämnet och liknande.

Skriva kan jag iallafall, enligt Patricia.

Min dag, i korthet

Det hela började med att jag missade 07:09-bussen och fick ta den som gick 07:19 istället. Det innebar att jag hade två minuter på mig att tag mig från Jönköpingsvägen till Alfred Dalinskolan, vilket inte är fysiskt möjligt om man har en livsstil som min. Jag kom istället två minuter för sent till dagens första lektion.

På eftermiddagen hade jag svenska med den notoriskt okoncentrerade klassen. Tre killar som satt längst bak spenderade 20 minuter med att prata om huruvida "pumpen" eller "aväpän" laddade om fortast i CSS. Samtliga läste inte en enda sida i sina respektive böcker.

På eftermiddagen skulle jag prata med Vätterhemfolket, men dom var inte där nu heller. Jag måste ringa dom i morgon på lunchen istället. Sen åkte jag på möte med SPJ, med ambitionen att försöka ha ett kort möte, för att därefter möta upp med någon (ting!). Så blev det inte, då mötet tog mer än tre och en halv timmar. Jag fick åka hem till mig istället.

Jag har en lektion att planera tills i morgon, och jag vet inte var jag ska börja.

tl;dr - Mitt liv är en stressad hora, och jag har varken pengar eller valium.

Kallprat

När jag satt i lärarrummet tidigare idag, och motvilligt lyssnade på delar av en konversation mellan tre lärare, två av den äldre generationen och en av den yngre, samtidigt som jag försökte titta på South Park på min iPod istället, insåg jag någonting. Jag hatar kallprat.

Jag talar inte om den gamla vanliga "Hej, hur mår du"-rutinen. När artighetsfraser däremot övergår till långa, ingående samtal om precis ingenting, så brister mitt tålamod på mitten. Jag förstår inte hur man kan sitta och prata med någon man inte har någonting gemensamt med längre än några minuter. När man ingående berättar tråkiga, tråkiga, tråkiga anekdoter om trädgårdsarbete, den egna familjen, gamla födelsedagspresenter eller vad man har tagit med sig i lunchlådan (samtliga dessa betades av tidigare idag); då är jag redo att gå därifrån.

Den sortens kallprat som frisörer bedriver är också helt hemsk. Jag har aldrig haft någon frisör som jag gått till i någon längre period, så därför så är det ingen som känner igen mig när jag klipper mig. Därmed fastnar kallpratet i de allra mest banala och triviala, i det som man skulle kunna få reda på genom att besöka min profil på Facebook. Det allra värsta med den här sortens kallprat är att man glatt får sitta kvar i stolen tills frisören är färdig, varesig man vill eller inte.

Tandläkare är ännu värre...

tl;dr - Alla borde ha en MP3-spelare med sig. Och en tidning.

Dagens citat, 11:52

Adriana: "Det är typ asmånga ord som börjar på P!"

Förvirrad?

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, eller var jag ska börja. Bottom line är att jag förmodligen har misslyckats helt fatalt - precis som vanligt - men jag orkar inte riktigt redogöra för hur det gick till just nu. Jag vill bara krypa ihop och lägga mig på min säng i fosterställning ett tag, och därefter ha sönder något. Jag hinner dock inte, för jag måste tvätta.

tl;dr - BAAAAAW

Paaang Prego!

Can I get a "fuck yeah!"?

Dagens citat

Alan (till Charlie): "I'm gonna head over to see Jake, but I'll leave the front door unlock in case Satan shows up to collect your soul."
- Two and a Half Men

Ny URL!

Jag har precis bytt URL på bloggen.

Ny adress: http://pedagogens.blogspot.com

Samtal med Snakepaw, 05:30 i morse

Telefonen: (ringer som fan)
Jag: (harklar mig) "Ja, det är Robin..."
Röst: (konstigt mumlande)
Jag: "Huh, wh-?"
Snakepaw: "Rob?"
Jag: "Oh... oh! Yeah, now I can hear you. How are you?"

Han sa något om att alla sjukdomar, inklusive cancer, kan botas med hjälp av chili och M&Ms. Det verkar ganska troligt, eller hur?

Jag somnade om i 45 minuter efter att jag lagt på, ända tills klockan ringde.

Emiliaaaaa

Jag fick Emilia att byta namn till "emolia" på MSN igår. För hon är så jävla emo.

Utför

Jag har ännu inte fått kontraktet till den nya lägenheten, eftersom hyresvärden är sanslöst lat. Linus ringde och tjatade på honom innan, och ambitionen är att jag ska få kontraktet på torsdag. Det känns mindre skönt att säga upp en lägenhet när man inte har en ny att flytta in i.

Någon dissar mig för att flyttstäda, vilket känns helt fantastiskt bra. Jag är aldrig ironisk.

På onsdag är det dessutom stor chans att det blir en sväng på kåren, och då kommer lektionen i svenska med 9K på torsdag morgon bli mycket mer intressant. I varje fall för dem.

tl;dr - Mitt liv är en hora, jag har inga pengar och AG ska betalas den här veckan.

Winning streak

I övrigt har helgen varit en av de bästa på ganska länge. Jag förstår inte ens varför jag var så nervös från första början.

Fy fan

Jag är så jävla nervös. Hur kan man vakna halv åtta en lördagmorgon och inte kunna somna om?

Yesss

Capsen...

...var än en gång mycket lyckad. Tack till alla som deltog. Speciellt tack till Anton som under kvällen flera gånger visade sin superhjältesida.

Capscapscapscapscaps

Nu har Anton fixat biljetter till capsen ikväll.

In före asfet baksmälla.

Tentan

Som väntat gick det sådär på grammatikdelen, om jag nu ska vara snäll mot mig själv. De övriga delarna gick betydligt bättre, uppsatsskrivandet var så lyckat att jag grät över hur löjligt intelligent jag är. No jokes.

Jag ser definitivt fram emot att få tillbaka den tentan.

Veckans låt

R.E.M. - Supernatural Superserious

Trevlig resa!

Jag skulle åka hem till Jönköping idag. Det var mycket lättare sagt än gjort. För det första så var det väntetid i Hestra på en halvtimme eller så, men jag övertalade min far att köra mig till Hestra för att kringgå detta. Vi hann precis.

Det tog en god stund att åka mellan Hestra och Jönköping, och när vi äntligen var framme gick nästa buss till Råslätt efter endast 20 minuter. Joy! Att stå nere på Juneporten med en hel hög grejor med sig är precis hur jag vill spendera min kväll.

Ungefär en miljon ungdomsrebeller hann gå förbi och skrika åt varandra innan bussen äntligen kom. Då märkte jag att jag hade tappat mitt busskort, förmodligen i lördags, då Bjarne hittade min gitarrstämmare på golvet också (den låg i samma ficka). Jag är dock inte en sån som tjuvåker, så jag fick betala snällt istället.

Efter nästan exakt halva vägen kände jag hur bussen började sakta in. Den fullkomligen sniglade fram genom en rondell och stannade därefter i en uppförsbacke. Busschauffören var snäll nog att tala om för alla passagerare att bussen fått en klassisk soppatorsk. Det tog i varje fall en kvart att få dit en ersättningsbuss.

Jag överlevde dock hela vägen hem, och även promenaden i snöyran. Slutet gott...

tl;dr - Mitt liv är en hora och jag har inga pengar.

Thank you

Capsen ägde. Thanks to all who participated.

Jag tycker synd om Bjarne som fick sin lägenhet så raserad.

Dagens skratt

Kristoffer Appelqvist om Lars Winnerbäck

Jag skrattade ut högt.

Gary Gygax

Jag läste precis att Gary Gygax dog den 4:e mars i år. Detta läste jag i Penny Arcade.

Jag hatar att få nyheter om sånt här via webcomics...

Andra träffen

I går kväll fick jag för andra gången äta skit för något jag skrivit här. Jag har sagt det förr, men det tåls att sägas igen: när man börjar få skit för det man bloggat om är man på väg uppåt.

I övrigt så krossade jag min egen integritet genom att lova att jag inte skulle skriva något om vad en person gjorde igår. Så det tänker jag inte göra. Min integritet går inte rädda i det här fallet ändå. Dock skulle ju en tredje person bli arg på mig över vad jag skrivit här. Men det är nog inte värt det.

Svar på tal

- One, two, three, four - I declare a thumb war.

- Five, six, seven, eight - I use this hand to masturbate.

Anybody feel like ordering a new t-shirt?

Samtal med Emilia, 23:32

emilia - på praktik i lidköping säger:
jag kom först
Robin säger:
"okej"
emilia - på praktik i lidköping säger:
in your face



ooookej...

Sökes: Försöksperson till socialt experiment.

Jag tänkte ge bloggen en mer mänsklig touch. Se bild för info.

Samtal med två berusade utbytesstudenter, 01:42

(Jag var påväg upp från tvättstugan, med en tom tvättpåse i handen, de stod redan i hissen när den kom ner till källaren).

Han, Hon: "Hi..."
Jag: "Good evenin'..."
Han: "Is this the right time to do laundry?"
Jag: "Yeah it's..."
Han: "Free machines?"
Jag: "More or less empty down in the laundry room now, yes..."
Han: "Maybe I should copy this..."
Jag: "No no, night-time is me-time in the laundry room. It's supposed to be empty..."
Hon: *skrattar hysteriskt*
(De går av på femte våningen)
Han: "See you later..."
Jag: "Yeah. Good luck, man."
Han: "Thanks. I'm gonna need it..."

Thought of the day

I like clowns they make me laugh.

Samtal med Emilia, 01:22

Robin säger:
emiliaaaaaaaa
emilia säger:
tja
emilia säger:
pwd



Hon börjar lära sig nu... Inte riktigt bra än, men bättre.

Kvällens låt

Helloween - I'm Alive

Pun intended.

Däremot...

...stavar han ungefär lika dåligt när han är onykter, som när han är nykter.

Ny insikt

Winning is never as good as failing with style.

Christofer, caps och misslyckanden

I onsdags var det Caps Championship på Akademien. Jag och Christofer deltog som "Team Pedagogerna" (vi ville egentligen heta tretton-trettiosju, men vi hann inte anmäla det innan pairings skrevs ut).

I första rundan kastade Christofer fler kapsyler i mittenglaset och i mitt glas än i någon annans. Detta ger en hel del minuspoäng, och trots att jag tog en handfull poäng så fort jag fått i mig två öl så slutade vi på -11, och därmed sämst av alla lag, med en minuspoäng till godo.

Andra rundan började bra, det var ett lag (de som låg på -10) som var klart svagare än oss, och därför tog jag massor med poäng de första minutrarna. Sen svalde Christofer en kapsyl, och då blev vi diskade. Just det, båda två. Jag hade kunnat hålla ställningarna själv, full som jag var, men icke.

Christofer gick och spydde, och han hoppas att han fick med kapsylen upp, men det är det ingen som vet än. Det kommer nog göra ont att gå på toaletten annars.

tl;dr - Christofer är ännu sämre än mig på caps, och jag har inga pengar.

Rated R

Den här bloggen är anledningen till att jag inte kan ha adressen ratedr.blogspot.com.















Den här satans skitbloggen som "Rick" inte har skrivit i sen i Maj 2003. Det enda inlägget är dock lite ironiskt i sammanhanget.

Hört i datasalen, 12:42

Högskolestudent 1: "85 minuter, det är fan tre jävla timmar!"
Högskolestudent 2: "..."
Högskolestudent 1: "90 minuter är ju tre timmar? Eller just det..."
Högskolestudent 2: "85 minuter är en timme och en kvart!"
Högskolestudent 1: "Jaja, jag ska inte bli mattelärare..."

Klyftan gör skäl för sitt namn

Saxat från Pedsex hemsida: "Våran klyftiga klyfta är inte så klyftig, utan snarare tvärtom. Emilia har visat prov på en intelligens som motsvarar en amöba." Länk.

Rätt svar är dock, Emilia, att du inte kan publicera bilder på kommentarsidan. Däremot går det ganska bra att posta URL:er.

Flip them coins...

I don't know whether I flawlessly won or epically failed.

Samtal med Anton 02:01

Angående The Chemical Wedding, filmen som Bruce motherfucking Dickinson har skrivit manus till, och att jag ska se ovannämnda film på premiärdagen.

Anton: "Du är ett sånt litet jävla luder, vet du det?"

I love noodles more than you

Cyanide and Happiness

Helt omåttligt kul, för den som har missat.

Länk till sidan.

Veckans låt är...

Less Than Jake - Johnny Quest thinks we're sellouts

Fegis...

Anton hotade att posta en bild från Pedsex hemsida här tidigare. Han har inte gjort det än. Tror ni han är rädd för något?

Mer homoerotik signerat Anton, 17:51

I en längre diskussion hävdade just Anton att jag skulle ha större chans att få till det med Elton John än Tara Reid, vilket ju från början är helt befängt.

Problemet är även att om man - bara för en kort tid och mot en fet ersättning - skulle bli Elton Johns boytoy skulle man för alltid ha den stämpeln. Därmed skulle man få spendera hela ersättningen på plastikoperationer, och då är man tillbaka på ruta ett.

Med tillägget att man har haft bögsex med mr. "Can you feel the love tonight?"

Helgen

Det var cocktailafton i lördags. Jag drack i varje fall tre White Russians för mycket. Jag var inte bakfull i morse, men seg som fan och jag rapade White Russian-smak i ett par timmar, trots tandborstning, cola, kaffe och tuggummi (i den ordningen).

När jag skulle ta mig hem förut höll en emo/poptjej upp dörren för mig trots att jag var i varje fall tio eller femton steg bakom, vilket gjorde att hennes kompis suckade tungt. Är det bra eller dåligt, måntro?

På tal om inget...

...så ringde mor mig i morse. Hon och farsan är i Indien just nu. Av alla tiden på en hel vecka som hon kunde ringa mig på så valde hon 7:30 på torsdag morgon. Varför?

Jag var lite disträ och dessutom lite sen till bussen, så därför var jag nog inte riktigt lika med i matchen som hon väntade sig. Det sista hon sa innan hon lade på var: "ta en alvedon och gå och lägg dig igen."

Undrar om hon märkte att jag var bakfull?

Dagens freudianska felsägning

Fredrik säger:
för hundra kronor hoppas jag på god man också

Samtal med Emilia och Christofer igår kväll, ca. 00:35

Emilia: Men Christofer, du förstår inte. Jag gillar Robin mycket mer än dig, och det är därför han ska söka till Pedsex nästa gång.
Christofer: Jag är lite besviken på dig, Emilia.
Jag: Du behöver inte vara ledsen, Christofer.
Christofer: (ironiskt) Nej, alltså - bara gå, bara försvinn!
Emilia: Neeej.
Christofer: (fortfarande ironiskt) Jo bara gå, Emilia.
Emilia: Ok... *vänder sig om och går*

Jag älskar hur det alltid blir Jerry Springer show så fort Christofer fått i sig lite öl.

Ännu, ännu mer epic fail

Självfallet hade hon pojkvän. Varför inte?

Friends for Sale again

Vi har på mycket kort tid lyckats göra Facebook's roligaste application till en kavalkad av homoerotik. Jag vill tacka Christofer och Anton.

You fucking bastards...