Edinburgh

Följande inlägg är inte skrivet i någon kronologisk ordning och följer endast mitt eget minne, som är lite luddigt på sina stället, för att en Carlsberg kostade £1 på en krog vi hittade och en Guinness £2.70 på en annan.

Resan började sådär. Efter att vi landat i Edinburgh och efter att jag för första gången upplevt det faktum att Ryanair bevisligen ägs av onda dvärgar som inte förstår innebörden med "benutrymme" hände den allra första karmaincidenten på resan. Jag fick min väska rätt fort, allt verkade vara bra, och efter en stund kom Gustafs, och han utbrast - mycket bittert - "Någon har snott mitt hjul!" Jag skrattade självfallet åt hans missnöjdhet och vi började gå mot bussen som skulle ta oss från Glasgow till Edinburgh (Fuck yeah! Ryanair!)

Halvvägs till bussen märkte jag att min väska skrapade otäckt mycket i marken, och Johannes påpekade att ett av mina hjul såg konstigt ut. Det var såklart sönder. Karma, som sagt. Att min väska vägde kring 14 kg gjorde det inte bättre.

Efter att ha checkat in på vandrarhemmet som vi skulle bo på gick vi för att leta efter en krog att inviga vår vistelse på. Vi hittade ett ganska pitoreskt ställe, men trots att klockan bara var sex på kvällen var det nästan fullt, och vi fick inget bord. Vi tog ändå en Guinness var, och Johannes lyckades i varje fall dricka halva sin pint.

Johannes var för övrigt en nästan outtömlig källa av anekdoter, triviala fakta och allmänt roliga citat under veckan. Top tre lyder som följer:

"Jag skulle nog kunna lära mig läsa en halv sida per sekund ungefär, om jag verkligen ville."
Savant, var ordet.

"Jag kan sjunga typ två och en halv oktav över högt C utan att gå upp i falsett."
Gustaf har tagit sånglektioner i åtta år, och blev i det närmaste personligt förolämpad.

"Jag har kunnat alla Red Hot Chili Peppers låtar i huvudet, men glömt det mesta."
Då han inte hört Stadium Arcadium så är det väl bara en sisådär 140 låtar. Här blev jag personligt förolämpad.

Jag måste tyvärr prata lite om vädret. Hela veckan var det uppehåll, och ibland riktigt soligt, något man inte sett i Edinburgh på ett tag, tydligen. James, vår kontaktperson på University of Edinburgh, sa skämtsamt att "You Swedes obviously brought the weather with you." Ironiskt nog började det regna i samma stund som vi satte oss på bussen för att åka hem.

Kvällen före det gick vi på en Skotsk/Svensk buffé på en krog som ägdes av en svenska vid namn Anna. Hon visade sig vara från Svenljunga - och vi pratade ett bra tag om hur nedgånget det blivit på sistone. Hon hade dock bott i Stockholm ett tag, gått på Handels och efter det flyttat till Storbritannien, så hennes dialekt var ganska konstig och inte alls likt den vackra västgötskan undertecknad talar till vardags.

Annas vän Martin visade sig och började gå runt mellan de olika borden där folk satt och åt och drack. James och hans bättre hälft var också där men gick efter en stund för att gå på någon födelsedagsfest. Kring halv tolv tyckte alla utom jag och Gustaf att det var dags att gå hem. Johannes hade sedan en stund tidigare ramlat hemåt efter en Guinness för mycket. Jag och Gustaf satt i varje fall kvar med Anna och Martin, och när man sitter vid samma bord som krogägaren är det inte jättesvårt att få gratis öl och sprit.

Efter en stund kom James och hans bättre hälft tillbaka och fortsatte dricka med oss en halvtimme eller så. Under tiden blev jag och Gustaf fullare och fullare och när krogen väl stängde vid ett på morgonen föreslog Martin - som vi båda uppfattat som homosexuell - att vi skulle dra till ett annat ställe. Anna tackade nej och gick hem, men jag och Gustaf tyckte att det var en alldeles ypperlig idé att följa med den här okända skotten till någon annan krog.

Vi ramlade in på något ställe som låg i den nyare delen av staden. Närmre än så kan jag inte specificera läget. På väg dit märkte jag att jag inte hade några pengar kvar. Vi stannade till vid en bankomat och jag tänkte något i stil med "Fan, jag måste ju ha pengar om vi ska supa... £20 är för lite, jag tar ut £30." Detta trots att jag redan var rätt lagom. Jag har fortfarande kvar två tiopundare, och nu måste jag istället betala växlingsavgift på Forex.

Jag och Gustaf bestämde oss för att det vore en god idé att besöka herrtoaletten så fort vi kom till den nya krogen, och Martin ställde sig i kö vid baren. Vi sprang på en stupfull gentleman från Krakow inne på herrtoaletten som frågade lite snabbt; "You guys wanna come smoke some really good weed?" Vi tackade nej, vänligt men bestämt, och gick därifrån. När vi kom tillbaka till baren hade Martin redan köpt öl, och jag tror att det här var kvällens sjätte eller sjunde gratisöl jag drack.

En timme senare kände vi att det var dags att gå hem och däcka, och vi tog farväl av Martin. Gustaf var nära att bli påkörd av en buss och några tjejer i övre tonåren skrek något åt mig som jag inte förstod (förmodligen på grund av blandningen skotsk brytning + alkoholintag på båda håll) men i övrigt klarade vi oss hela vägen hem utan att gå vilse och utan incidenter.

Det ovan var en kväll i sig dock, vi drack annars inte jättemycket. Dagsaktiviteterna började alltid vid tio som senast, och det var alltid en bit att gå, så vi kunde inte ens dricka så mycket om vi ville. Vi deltog i många kulturella aktiviteter, såsom skotsk dans, litterär pubtour (som förvisso innefattade öldrickande också) samt ett par skolbesök och föreläsningar. I korthet hade vi nästan alltid fullt upp.

Edinburgh visade sig inte vara "London i norr", som jag tidigare trodde, utan helt annorlunda - på både gott och ont. Jag hade i vilket fall som helst en mycket intressant vecka där.