Gnosjöbor, stöld och matematik

I dag på jobbet diskuterades en av de mest framtående plågorna för folk i branschen på sistone: stölder. Inte bara de stora stölderna, som när hela lastbilar med mässing försvinner, utan små - tillsynes harmlösa sådana också.

A berättade om en kille som jobbade på en mekanisk verkstad i bygden. Varje dag tog han hem en liten bit mässing, vi pratar 20-25 cm, ganska smal.

Sen sålde han alla bitar ett par år senare, och fick tydligen en bunt pengar för det.

Så jag tänkte redovisa matematiken. Det är lite lösa siffror, så ta det med en nypa salt:

Ponera att bitarna varierar lite i storlek. Den måste vara smal nog att gömmas effektivt, så allt över ø18-20 mm skulle bli svårt. Vi ponerar att biten i fråga väger i snitt 100 gram.

52 veckor per år, minus 4 för semester blir 48 arbetsveckor, och därmed 240 arbetsdagar. Vi drar bort 20 för sporadiska ledigheter, beroende på vilken dag nationaldagen infaller, påsk, kristi himmelsfärd och liknande, samt ev. sjukfrånvaro. Kvar blir då 220 dagar.

100 gram om dagen i 220 dagar blir 22 000 gram, eller 22 kilogram.

Men sen måset man också tänka på att dessa 22 kilogram mässing kommer att vara småbitar, och därför måste de säljas som skrot, för ca. 35 kr/kg, eller totalt helt förödande 770 kr per år!

Säg att du arbetar på samma mekaniska verkstad från den dagen du blir myndig tills den dagen du går i pension, och varje dag praktiserar den här riten. Det innebär 47 år, totalt 1034 kg mässing till ett totalt värde av 36190 kr.

Läs det igen. 36190 kr. Trettiosextusenetthundranittio kronor.

Detta förutsätter att man inte blir påkommen mitt i dådet, och blir sparkad.

Slutsats: är det inte bättre att pensionsspara istället?