Frogger's coming to get me!

Bakgrund: På väg hem från bussen igår kväll var jag ungefär 2cm från att trampa ihjäl den näst största grodan jag har sett i hela mitt liv.

Händelsen: Igår natt, när jag satt och spelade Dawn of War hörde jag något som höll på att leva runt i rummet. Jag antog att det var någon av katterna och sket i det - och fortsatte spela. Plötsligt satt det dock den största grodan jag har sett i hela mitt liv mitt på mitt golv. Den rörde sig knappt, och jag funderade mest på hur fan den tog sig ner från gluggen utan att slå ihjäl sig.

Jag tog fram en låda och försökte fösa ner den i den, och lyckades till slut. Jag han dock inte mer än att resa mig innan grodjäveln hoppade ut igen, och skuttade runt på mitt golv. Jag jagade den in under soffan, längs väggen och in under sängen med hjälp av min dammvippa.

När jag sen försökte fösa ut den ur dörren (som leder rakt ut i kattgården *evil manical laughter*) så vände den plötsligt håll och tog tre snabba skutt, rakt emot mig - nästan som om den tänkte anfalla mig. Jag stapplade upp på fötter, och vi hade en stare-down, jag med min dammvippa och han med sin dallrande haka.

Jag tittade runt efter lådan igen, hittade den och plockade upp den. När jag vände mig tillbaka mot grodan var han borta. Spårlöst försvunnen. Jag väntade och lyssnade ett par minuter, men hörde ingenting, tills dess att Nils (vår största katt) kom in genom dörren, helt genomblöt men med ett nöjt ansiktsuttryck. Jag stängde dörren och hämtade en handduk för att torka pälsen på min personliga krigshjälte.

Fuck you, Frogger!