tisdag 12 maj 2009

En legend går i graven

Jag hade när jag var femton en moped, som många andra killar och tjejer i den åldern. De allra flesta av mina polare hade en Puch Dakota, Yamaha DT eller någon annan fjantmoppe, medan jag cruisade runt på en mintgrön/gräddvit Monark kompakt. Den gjorde exakt 33 km/h. I nedförsbacke. Om jag längtade hem. Och var kissnödig.

Min fars arbetskamrat sa att han skulle kunna trimma mopeden lite, så att jag också kunde åka runt i farliga 50 km/h som alla andra. Jag bara skrattade åt förslaget och informerade den okunnige snickaren om att min moped minsann var en raritet med bara originaldelar - utom bensinkranen och framdäcket - så här skulle fan inte borras i några förgasare.

I ungefär ett år tog jag mig runt i bygden på min moped, till diverse kompisar, sommarjobb och liknande. De flesta andra höll med om att det vore synd att trimma en så antik moped (den är lika gammal som min käre mor, faktiskt) och höll med i mitt beslut, även om de ofta tyckte att det var töntigt att köra i bara 30 för att jag skulle hänga med.

Nåväl, när jag fyllde 16 blev det häftigare att övningsköra och sitta längst bak i bussen istället, så då började jag göra det istället. Mopeden har därför stått i matkällaren sen dess, och jag har nog bara rullat ut den ur garaget en enda gång - när den skulle visas upp på utställning.

Jag har inte något sommarjobb, pga. konjunkturen och så vidare. Jag har däremot en ferieanställning på glasbruket kvar, så planen är att bo hos morsan och farsan, mygla så mycket gratis husrum och mat som möjligt och jobba på bruket om folk blir sjuka. Jag kommer med andra ord ha ungefär 0 kr till nöjen under sommaren, och det största jag har att se fram emot var att min käre mor informerade mig om att hon minsann lyckats lägga vantarna på Jonas Gardells två senaste böcker. Hon menade över telefon att det var bra "så att du också kan ha något att göra i sommar". Tack mamma.

Plats på scen för min morbror, som inte hade något emot att köpa loss min gamla moped. Ett antal tusen kronor var han också villig att ge för den. Hej hopp, nu har jag råd med både pizza, snus och West Coast Riot i sommar!

1 kommentar:

Richard sa...

Usch för att inte ha pengar... lider med dig. Själv kommer jag läsa distanskurser på komvux o bygga på mitt lån lite. :D Många bäckar små leder till en rikare Richard. Kanske.