Gårdagen var en enda kavalkad av episkt misslyckande från alla håll och kanter. Jag tänker emellertid inte redogöra för någonting som hände, eftersom det finns risk att folk ropar förtal om så skulle ske. Det värsta är att jag inte skojar.
Jag har aldrig varit så nöjd över att ha gått hem ensam från kåren. I motvind och regn.
tl;dr - Mitt liv är en hora, och jag har inga pengar. Men jag bryr mig inte längre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar